Avskogning, eller deforestation som det kallas på engelska, är ett allt vanligare begrepp som hörs i klimatdebatten. Generellt sätt så används det för att belysa när hela skogar, eller en del av skogen, huggs ner. Detta släpper ut växthusgaser och påverkar den biologiska mångfalden negativt. Vilket gör att avskogning har blivit ett debatterat ämne i relation till klimatförändringarna.  

Vad är avskogning?  

När man pratar om avskogning är det vanligt att mena avverkning av skog som skapar så kallade kalhyggen. Det betyder i stort sett att alla träd har huggits ner, skogen har slutavverkats. Vidare så kan det hänvisa till att en del av en skog eller att hela skogen försvinner.  

Varför sker avskogning?  

Historiskt sätt så har avskogning, som också kan kallas för skogsskövling, skett för att skapa utrymme för jordbruk och betesmarker. Detta pågår också idag för fullt. Vidare så är det även vanligt med avskogning för att snabbare komma åt träet. Vilket används som bränsle, byggmaterial och för tillverkning av papper.  

Avskogning idag  

Avskogning, som också kan kallas för skogsskövling, är ett stort problem runt om i världen idag. Eftersom verksamheten släpper ut stora mängder växthusgaser. Dessutom kan avskogning av viktiga områden på planeten få förödande effekter för  jordens klimat. Ett brådskande exempel på detta är avskogningen av Amazonas regnskog (läs mer om detta nedan). Naturligtvis så förstör röjningen av mark också mycket för ekosystemen i skogen. Vilket påverkar världens biologiska mångfald och vår förmåga att minska på klimatförändringarna. Vidare så är skogarna otroligt viktiga då de fungerar som kolsänkor. Detta betyder att stora mängder koldioxid kan lagras i träden om de inte avverkas. Därför är det allt vanligare att folk engagerar sig för att stoppa avskogningen.  

Avskogning runt om i världen  

Idag täcker skogarna runt 31 % av planeten. De är en väldigt viktig del för livet på jorden. Bland annat så bidrar skogarna otrolig mycket till rent vatten och ren luft. Generellt sett så bidrar de starkt till att stabilisera jordens klimat. Dessutom så är skogarna ett hem för större delen av världens biologiska mångfald. Som behövs för att bibehålla en hälsosam miljö. Faktum är att avskogningen bidrar mycket till att många arter idag är utrotningshotade.  

I dagsläget så fortsätter den globala avskogningen i en skrämmande takt. Till exempel så visar siffror från FN att runt 10 miljoner hektar skog avverkades per år, under perioden 2015-2020. Vilket motsvarar hela Islands landyta, varje år.  

Tropiska skogar 

Den största delen av världens avskogning sker i tropiska skogar. Så som Amazonas regnskog i Sydamerika. Dessutom så är det vanligt i områden som egentligen är skyddade, alltså naturreservat eller liknande. Därmed är avskogning också relaterat till mänskliga rättigheter. Då det är vanligt att urfolksgrupper kämpar för att få behålla skogen. 

Vidare så sker avskogning i Amazonas för att skapa mer plats för jordbruk och dess boskap. Även för att kunna odla vissa grödor till biobränsle. Världen över är det också vanligt att avverka skog för att ge plats åt plantage av palmer till palmolja och gummiträd.  

I de tropiska skogarna är svedjebruk en av de största orsakerna till avskogning. Vilket innebär att man eldar upp skog för att kunna använda marken till annat. Exempelvis så är svedjebruk är en stor orsak till de enorma och förödande skogsbränderna i Amazonas. I detalj så sätter jordbrukarna eld på sin mark för att låta askan gödsla marken så att de kan odla grödor. Det tragiska med detta är att bränderna sprider sig otroligt lätt. Dessutom så är det nya marken inte bördig speciellt länge. Det är vanligt att den bara går att bruka i några år. Sedan måste jordbrukarna bränna ett nytt område.  

Ett möjligt framtida scenario  

Om vi fortsätter på exemplet med Amazonas, så drivs idag regnskogen mot sin brytpunkt. Vilket i detta fall innebär ett totalt förändrat landskap och klimat i regionen. Även hela jordens klimat riskerar med största sannolikhet att påverkas. Om avskogningen når över 25 % av skogen så varnar forskare för att området kan förvandlas till en savann. Vilket skulle få konsekvenser som är svåra att inbilla sig. Till exempel så skulle mer än en tredjedel av Sydamerikas nederbörd påverkas. Med andra ord så skulle savannen kunna spridas långt bortom Amazonas. Dessutom så lagrar Amazonas idag en stor del av planetens koldioxid. Frigörandet av gasen hade bidragit enormt till den globala uppvärmningen.  

Skogar som kolsänkor  

Skogarna är den näst största kolsänkan i världen, efter haven. Vilket innebär att bevarandet av skog är det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att lagra koldioxid idag. Faktum är att världen kan undvika en tredjedel av de globala utsläppen om avskogningen stoppas och skogarna återställs.  

Avskogning i Sverige och EU  

EU har en ambition att bidra till att minska den globala avskogningen. Till exempel i september 2022 diskuterades en ny avskogningslag inom unionen. Sverige har en utbredd skogsindustri som kämpar för att få fortsätta med skogsbruket. Därmed så har Sverige fått hård kritik av EU. Bland annat belyser man vikten av att stärka den biologiska mångfalden igenom att undvika kalhyggen.  

Källor: National Geographic, UNEP, MongaBay, WWF