Ett populärt sätt att klimatkompensera har länge varit trädplantering. Klimateffekten uppnås genom att träden i samband med fotosyntesen suger upp koldioxid (men också vatten och solenergi) som omvandlas till syre och druvsocker. Denna koldioxid lagras sedan i trädet så länge som det fortfarande är vid liv.

Träden som planteras förbättrar den lokala marken om den är utarmad, kan motverka erosionsproblem och förbättrar den biologiska mångfalden i området. Dessa effekter uppnås särskilt om trädsorterna som planteras väljs med omsorg för sin positiva miljöpåverkan.  

Ett alternativ till trädplanering som klimatkompensation har varit att rädda skogsområden från skövling, till exempel genom att årligen ersätta ägaren för att den inte kommer till bruk som virke.

Det finns även positiva sociala effekter som framhålls som minst lika viktiga som att träden binder koldioxid och ger oss syre. Träden kan också ge försörjning till lokala familjer genom att ge frukt till föda och försäljning, virke och foder till djur.

En kritik som hörs mot att plantera träd som klimatkompensation är att effekten bara kvarstår så länge som trädet står kvar här. Kolet försvinner inte utan är bara uppbundet, och skulle trädet brinna eller huggas ner så är arbetet ogjort. Vissa menar därför att trädplantering främst ska ses som ett sätt att köpa sig tid så länge som trädet agerar kolsänka, detta behövs eftersom världen spås nå toppen av koldioxidutsläpp inom kort och effekterna då kommer vara som störst.

Att använda trädplantering i Afrika som billig klimatkompensation har också kritiserats då vissa projekt har haft svårt med långsiktigheten. Lokala bönder har haft i vissa projekt haft svårt att hålla träden vid liv och känt att stödet från förmedlande organisation saknats. I de fall träden har dött har även utbetalningar frusits vilket skapar ännu mer frustration. Allt detta går dock att undvika genom väl genomförda projekt, och autentiseras genom tredjeparter.

   

Vill du beräkna ditt klimatavtryck?

 

Börja testet nu