Definitionen av en energikälla som är förnybar är att den inte är ändlig. På detta sätt skiljer den sig från fossila bränslen som kol och olja, men även kärnkraft som använder och förbrukar uran. Vattenkraft, vindkraft och solenergi är vanliga exempel på förnybar energi. Bioenergi använder sig av biomassa som går att odla på nytt igen och är förnybar på det sätt att den koldioxid som släpps ut i naturen vid förbränning hade samlats in för att biomassan skulle kunna växa.

Förnybar energi har stora fördelar i att koldioxidutsläppen från driften i princip är obefintliga. Det finns dessutom stor potential till att skapa både billigare och mer effektiva solpaneler som ytterligare skulle stärka konkurrenskraften gentemot fossila bränslen.

Nackdelar med förnybar energi kan vara att det finns geografiska begränsningar till var vindkraftverk, vattenkraftverk och solpaneler kan placeras för att få bästa effekt. Sverige har en ovanligt god position för vattenkraft vilket gör att ungefär hälften av elproduktionen kan komma därifrån, medan våra nordliga breddgrader kan göra flödet av solinstrålning ojämnt fördelat över året.

Ett uttryck som har figurerat i samband med förnybara energikällor är NIMBY, efter engelskans Not In My Back Yard. De allra flesta tycker till exempel att det är positivt med vindkraft, samtidigt finns det en del som motsätter sig att vindkraftverken ska stå just i deras närområde.

En del former av klimatkompensation går ut på att finansiera projekt för att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi, till exempel när det kommer till produktion av elektricitet.

Det finns ett mål inom EU att 20% av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybar energikällor år 2020, och Sverige har ett mål att nå 100% förnybar elproduktion till år 2040.

Förnybar energi och förnyelsebar energi är olika ord för att beskriva samma sak.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu