Kyotoprotokollet är det första tilläggsprotokollet till UNFCCC. Det internationella avtalet var världens första bindande avtal för att minska på växthusgaserna. Det grundades 1997 och trädde i kraft år 2006. Huvudmålet var att bekämpa klimatförändringarna. Något som protokollet försökte göra igenom att skapa konkreta och bindande mål för minskningar av utsläppen. Kyotoprotokollet gick ut 2020. Då ersattes det av det mer ambitiösa Parisavtalet.
UNFCCC
Som nämnt ovan, så är Kyotoprotokollet det första tillägget till UNFCCC – FNs klimatkonvention. UNFCCC är den första internationella överenskommelsen för att bekämpa den globala uppvärmningen. Den grundades 1992 och fungerar som ett ramverk för FNs arbete med klimatet. Förkortningen UNFCCC kan också syfta på FNs sekretariat för klimatförändringarna. Som hittas i Bonn, Tyskland. Vidare så har UNFCCC skrivits under av hela 197 länder, något som gör den närapå universell.
FNs klimatkonvention har skapat policys och riktlinjer som ska vägleda det globala arbetet för att förhindra klimatförändringarna. Till exempel så har UNFCCC fastställt att industriländer ska ta större ansvar än utvecklingsländer. Till följd av att rika länder är betydligt mer ansvariga för utsläppen av växthusgaser. Vidare ska medlemmarna i UNFCCC stödja de länder som är som mest sårbara för ett förändrat klimat.
Industriländer kallas för Annex I medans utvecklingsländer kallas för Non-Annex I. Eftersom det största ansvaret har lagts på industriländer, så krävs det också att de rapporterar om deras klimatarbete oftare än utvecklingsländer. Dock så innebär inte UNFCCC några bindande åtgärder. Framför allt så är klimatkonventionen ett ramverk. Med mål som länder kan välja att arbeta emot. Till följd av detta så är det möjligt för medlemmarna att arbeta fram bindande tilläggsprotokoll. Det första av dessa tillägg är alltså Kyotoprotokollet.
Kyotoprotokollet
Kyotoprotokollet var resultatet av COP3-mötet i Kyoto, Japan. Det ägde rum 1997. Trots det, så började det inte gälla förens 2005. Protokollet var ett sätt att göra UNFCCCs ambitioner bindande och mer konkreta. Till exempel igenom att göra utsläppsminskningar bindande för industriländer.
Varje land har igenom Kyotoprotokollet egna mål att arbeta emot. Givetvis så går målen i linje med UNFCCC. Detta innebär att det största ansvaret landar på Annex I länderna (industriländerna). Till exempel så fastställer protokollet bindande utsläppsminskningar för 37 industriländer, EU och de så kallade ”ekonomier i övergång”. Det sista syftar på länder vars växande ekonomier gör att de räknas som Annex I länder istället för Non-Annex I. Vidare så gällde minskningarna exempelvis 5 % mellan perioden 2008-2012.
Tre mekanismer
Kyotoprotokollet har tre globala och marknadsbaserade mekanismer. De kallas de flexibla mekanismerna. Dessa är
1. Gemensamt genomförande
2. Mekanismen för ren utveckling
3. Handel med utsläppsrätter
Mekanismerna skapades bland annat för att utsläppsminskningarna skulle kunna ske kostnadseffektivt. Exempelvis är tanken att kostnaden ska bli mer jämnt fördelad mellan länder. Vidare att grön teknologi ska kunna spridas överallt.
