Definitionen av en energikälla som är förnybar är att den inte tar slut. På detta sätt skiljer den sig från fossila bränslen som kol och olja, men även kärnkraft (som använder och förbrukar uran). Andra ord för samma sak är förnyelsebar energi. Till exempel vattenkraft, vindkraft och solenergi är förnybara energikällor. Även bioenergi räknas som en förnybar källa eftersom det i regel alltid växer ny biomassa.

Utsläpp från förnybar energi

Förnybar energi har den stora fördelen att den knappt har några koldioxidutsläpp. När det gäller solenergi finns det dessutom stor potential för att utveckla metoden. Redan idag skapas det billigare och mer effektiva paneler som stärker konkurrenskraften gentemot fossila bränslen.

Nackdelar med förnybar energi

Nackdelar med förnybar energi kan exempelvis vara geografiska begränsningar. Vindkraftverk, vattenkraftverk och solpaneler kräver en uttänkt placering för att fungera som allra bäst. Detta beror givetvis också på klimatet. Bland annat så gör Sveriges nordliga och starka älvar att nära hälften av landets elproduktion kommer från vattenkraft. Till skillnad från solpaneler, som inte kan ge oss en jämn energi under vinterhalvåret.

En annan negativ aspekt av förnybara källor blir tydlig i uttrycket NIMBY, efter engelskans Not In My Back Yard. Det visar motståndet mot vindkraft, som är känt för att störa grannområden. Vidare ställer sig de flesta positiva till vindkraften, men föredrar att inte ha dom nära.

Andra relevanta nackdelar är påverkan som vattenkraftverk, vindkraftverk och solpaneler har på naturen. Vattenkraftverk förhindrar bland annat det naturliga vattenflödet i älvar och orsakar stora störningar i närliggande ekosystem. Bland annat kan de förhindra vandringsvägen för vissa fiskarter, som lax. Vindkraftverk påverkar framför allt fågellivet och skrämmer i regel djurlivet på marken också. Medans framställningen av solpaneler påverkar naturområden i samband med gruvverksamheten för mineraler (som används i solpaneler).

Vägen mot rena energikällor

En del former av klimatkompensation går ut på att finansiera projekt för att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi. Till exempel när det kommer till produktion av elektricitet. Det fanns nämligen ett mål inom EU att 20% av energikonsumtion  skulle komma från förnybar energikällor år 2020. Senare, under 2018, fastställde man att målet skulle höjas till 32 % allra senast 2030. Även Sverige har satt ett mål på hela 100 % förnybar elproduktion till år 2040.