Med jordens atmosfär menas det lager av gaser som omger jordklotet (man kan förstå den som luftskiktet runt planeten). 99 % av dessa gaser är kväve och syre, ett annat exempel är koldioxid (0,04 %). En av atmosfärens funktioner är att höja jordens medeltemperatur – mänskliga aktiviteter som släpper ut mycket koldioxid eller metan bidrar till en högre sådan. Atmosfären skyddar också allt liv mot skadlig UV-strålning.
Atmosfärens fyra lager
Jordens atmosfär kan delas upp i fyra lager; troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären. Spår av de atmosfäriska gaserna kan nå hela 1000 km upp från jordytan, där övergår den så småningom till rymden. Andra definitioner anger 100 km som en gräns. Det viktigaste lagret för livet på jorden är troposfären – det nedersta lagret där jordens väder och klimat rör sig. Här finns gaser som koldioxid, metan och vattenånga. För övrigt så räknar man ibland bort vattenångan som en gas i atmosfären, därav bilden av den som 99 % kväve och syre.
Troposfären når cirka 11 km över jordens yta. Det ser olika ut beroende på område, exempelvis är den 7 km vid nord- och sydpolen. Medans den är hela 17 km hög vid jordens mittpunkt, ekvatorn. Troposfären har cirka 70 till 80 % av atmosfärens massa. Bland annat gör lagrets koncentration av vattenånga att molnen rör sig här. Dock förekommer det moln längre upp också.
Man tror att jorden saknade en atmosfär när den skapades för cirka 4,6 miljoner år sedan. Med tiden så rörde sig gaser från jordens inre upp mot jordytan. Exempelvis vattenånga, koldioxid och metan. Dessa sönderdelades av den obegränsade solstrålningen och bildade tillslut väte, kväve och syre. Väte hade egenskaper som gjorde att det försvann ut i rymden medans kväve och syre bildade stora delar av den atmosfär vi känner till idag. För övrigt används begreppet atmosfär för gasskiktet runt andra himlakroppar än jorden också. Vidare så förkortas atmosfär till atm, vilket syftar på ett mått för att mäta tryck med.
Atmosfär-tryck
Atmosfärstryck är även känt som barometertryck och hänvisar till ”kraft per ytenhet”, ungefär trycket i en del av luften ovanför ett visst område. Det atmosfäriska trycket är en viktigt faktor för jordens väder och klimat. Detta eftersom variationerna i trycket styr planetens vind- och stormmönster. I relation till detta hör begreppet ”atmosfäriska störningar” till. Till exempel så kan radiovågor påverkas av ett högtryck, vilket framförallt förr kunde skapa problem med signaler för TV.
Källa: SMHI
