En växthusgas är en gas som bidrar till den så kallade växthuseffekten. Detta då vissa gaser så som koldioxid, vattenånga, metan och lustgas har en förmåga att absorbera värme. Det betyder att de fångar upp värmen från solens strålar, vilket bidrar till växthuseffekten och därmed ett varmare klimat. För mycket växthusgaser leder till en ökning av medeltemperaturen på jorden. Det är detta som är det största problemet inom den aktuella klimatkrisen. Eftersom många av människans aktiviteter bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser, såsom industrin, jordbruket och det globala transportsystemet.

Global Warming Potential

Global Warming Potential, GWP, är en typ av skala eller måttstock för att jämföra utsläppen från olika växthusgaser. Den utgår ifrån koldioxidens möjlighet att absorbera värmen från solen och jämför då den möjligheten med andra gaser. GWP-värdet beräknas med hjälp av tre faktorer. Framför allt hur effektivt gaser absorberar solens värme. Men också hur länge gasen stannar kvar i atmosfären. Till exempel så finns mellan 15-40 % av den utsläppta koldioxiden kvar i atmosfären efter hela 1000 år. Den sista lite mer komplicerade faktorn har att göra med vilka delar på det infraröda våglängdsområdet som gasen absorberar mest värme vid. Detta spelar roll då vissa gaser absorberar värmen där atmosfärens förmåga att ta upp värmen redan är stor. Vilket i sig leder till ett lägre GWP efter som gasen då inte kan absorbera lika mycket värme.

Till exempel så har lustgas ett 300 gånger starkare GWP än koldioxid. Detta betyder att lustgas absorberar betydligt mer värme än koldioxid. Mer om det under rubriken “lustgas”.

Växthusgas – koldioxid

Koldixoid, CO2, är den växthusgas vi talar mest om. Den bildas av andningen hos både människor och växter. Så länge som organismer på jordens yta lever och dör är nivån av koldioxid i luften balanserad. Denna balans bryts dock av mänskliga aktiviteter. Exempelvis så släpper förbränningen av fossila bränslen ut enorma mängder med koldioxid. Även bilkörning och flyg är en stor källa till att det finns för mycket koldioxid som fångar solens värme i luften.

Växthusgas – lustgas

Lustgas är en annan stor växthusgas med den kemiska beteckningen N₂O. Den kallas också för dikväveoxid. Det är en färglös växthusgas som bland annat används inom sjukvården. Så som vid förlossningar och tandvård. Vidare kan lustgas användas för att öka livslängden på livsmedel och förbättra förbränningseffekten i motorer. Slutligen så är lustgas en extremt kraftig växthusgas. Den har en så kallas GWP-faktor (förklarad ovan) på 298 jämfört med koldioxid. Det vill säga att den är nästan 300 gånger starkare än koldioxid. Med andra ord att den är 300 gånger bättre på att absorbera solens värme och bidra till ett varmare klimat. Lyckligtvis så släpps lustgas ut i betydligt mindre mängder än koldioxid.

Växthusgas – metangas

Metangas, CH4, har 25 gånger så stor påverkan som koldioxid. Den har alltså en 25 gånger större påverkan (GWP) på klimatet än samma mängd i koldioxid. Dock så stannar metan kvar en kortare tid i atmosfären, vilket är positivt för klimatet. En stor del av metanutsläpp från mänskliga aktiviteter har att göra med djurhållningen. Mycket metan släpps ut i samband med produktionen av kött- och mejeriprodukter. Metangasen finns också i små bubblor i glaciärer och isar. Till följd av de smältande isarna så släpps det också ut mycket metan. Dessa utsläpp bidrar till ett varmare klimat som smälter isarna i en snabbare takt. En sådan typ av process är känd som en feedback-effekt.

Andra växthusgaser

Även vattenånga är en växthusgas, och står för ungefär två tredjedelar av den naturliga växthuseffekten i atmosfären.