Den så kallade växthuseffekten behövs för allt liv på jorden. Det är tack vare den som värme från solens strålar stannar kvar och värmer upp planeten. Effekten kallas också drivhuseffekten (eller greenhouse effect på engelska). Växthuseffekten är också anledningen till den globala uppvärmning som har orsakat nutidens klimatkris. Detta då utsläpp från mänskliga aktiviteter rubbar den naturliga balansen och bidrar till en för hög medeltemperatur.

Hur fungerar växthuseffekten?

Effekten kallas som den gör på grund av att värme stannar inom atmosfären likt värme stannar kvar i ett glashus. Solens strålar når jordens yta och reflekteras tillbaka igenom albedoeffekten. Reflektionen och värmen hade åkt rakt ut i rymden om det inte hade varit för växthusgaserna. Dessa gaser, så som koldioxid och metan, fångar upp strålningen som är på väg bort från jorden (likt glas reflekterar tillbaka ljuset och blir till värme i ett växthus). Den uppfångade strålningen bidrar till växthuseffekten.

Växthusgaserna finns naturligt i atmosfären och är en del av naturliga processer. Så som träd som släpper ut koldioxid. Dock innebär den ökade mängd växthusgaser ett problem. De släpps ut igenom mänsklig aktivitet, så som industrier, och bidrar till en för hög mängd gaser i atmosfären. Exempelvis så leder förbränningen av fossila bränslen till ett stort utsläpp av dessa gaser. Det innebär att klimatet blir varmare, då det finns fler gaser som ser till att värmen stannar på jorden.

Växthusgaser

Växthusgaserna är som nämnt de gaser som är med och skapar växthuseffekten. De leder till en ökning av medeltemperaturen på jorden. Koldioxid, CO₂, är den växthusgas som vi talar mest om. Det beror på att koldioxid bildas vid förbränning av och andning hos växter, djur och människa.

Exempelvis dikväveoxid, också kallat lustgas, är en annan viktig gas för växthuseffekten. Den är dock väldigt kraftig, med en så kallad GWP-faktor på 298. GWP står för Global Warming Potential och är ett index för att jämföra växthuseffekten för olika växthusgaser. Om man då jämför lustgas och koldioxid, så har lustgas en faktor på 298 medans koldioxid har en faktor på 1. Det innebär att lustgas är betydligt kraftigare än koldioxid och bidrar till mera värme. Med andra ord så är lustgas ungefär 300 gånger starkare än koldioxid. Det finns dock mycket större mängder av koldioxid i atmosfären som skapar problemet med växthuseffekten.

Den höga mängd koldioxid i atmosfären kommer ifrån förbränningen av fossila bränslen. Men också förändrad markanvändning till följd av jordbruk och skogsbruk. Som nämnt släpps koldioxid också ut naturligt när växter, djur och människor andas. Denna mängd är nog för ett balanserat klimat. När mänskliga aktiviteter höjer mängden koldioxid så rubbas den naturliga balansen och vi får problem med klimatet.

Även vattenånga är en så kallad växthusgas, den står för ungefär två tredjedelar av den naturliga växthuseffekten i atmosfären. Vattenånga står för ungefär hälften av den totala växthuseffekten av de så kallade växthusgaserna. Vidare står koldioxid för mellan en fjärdedel och en sjundedel. Medans metan och lustgas står för en mycket mindre del, ungefär en procent var.

Andra faktorer än växthusgaser

Det är inte bara växthusgaserna som bidrar till den naturliga växthuseffekten. Även moln bidrar till att jorden kan behålla solens värme utan att mycket reflekteras tillbaka ut i rymden. Moln står för mellan 15 till 36 procent av hela effekten.

Människan ökar växthuseffekten

De ökade utsläppen av växthusgaser gör att det sker en onaturlig höjning av jordens medeltemperatur. Hittills har temperaturen ökat med omkring 0,7 grader sedan början av 1900-talet. Det förutspås en ökning på över 2 grader om inte hela världen slutar med aktiviteter som släpper ut dessa gaser. Något som skulle kräva en bättre allmän förståelse för hur planetens system fungerar. Förhoppningsvis kan detta leda till den gröna omställning som världen behöver om klimatet ska stabiliseras.

Ett exempel på utsläpp av växthusgaser blir tydligt i relation till jordbruket. Det moderna jordbruket sätter nämligen igång processer som planeten inte är van vid. Exempelvis så släpper den massiva köttproduktionen ut både metan, lustgas och koldioxid. Metan släpps ut när djuren smälter sin mat medans lustgas och koldioxid släpps ut när åkrar plogas. Eftersom gaserna binds naturligt i marken. Detta gör att det moderna och storskaliga jordbruk som bedrivs idag är ohållbart på lång sikt.

Utsläpp av växthusgaser i Sverige

I till exempel Sverige så stod jordbruket för ungefär 14 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser under 2019. Mer än hälften av denna del är kopplat till kött, mejeriprodukter och ägg. Detta betyder att våra matvanor har en betydelse för planetens klimat. Igenom att äta mindre klimatbelastande ämnen kan vi bidra till en minskad växthuseffekt. Lyckligtvis visar olika åtgärder att utsläppen av växthusgaser håller på att minska i Sverige.

Utsläpp av växthusgaser globalt

Globalt sett ser det ut som att växthusgaserna fortsätter att öka. Sedan 1970-talet har utsläppen mer än fördubblats. Utsläppen har i snitt ökat med ungefär 2 procent varje år. Enligt FNs klimatpanel så behöver de globala utsläppen nå netto-noll omkring 2050. Det betyder att vi inte längre kan släppa ut några växthusgaser alls. Vidare behöver vi hitta sätt att få bort den höga koldioxidhalt som blir kvar i luften. Något som innebär att vi behöver ligga på minus efter år 2050. Med andra ord behöver vi ligga på netto-negativa utsläpp efter 2050. Dessa mål kan bidra till ett mer balanserat klimat.

Kina står för ungefär en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Med andra ord så bidrar Kina helt enkelt till en tredjedel av den förhöjda växthuseffekten. Bland annat är denna höga mängd till följd av alla industrier i landet. Detta är något som hela jordens befolkning bidrar till när vi köper produkter som är tillverkade i Kina. Jämförelsevis så står EU och Storbritannien för cirka 9 procent av de globala utsläppen.

Exempel på hög växthuseffekt

Ett extremt exempel på växthuseffekten går att se på planeten Venus. Där består atmosfären nästan uteslutande av gasen koldioxid. Detta skapar en temperatur på hela 400 grader vid ytan. Om planeten inte hade haft en atmosfär och därmed växthusgaser, så hade temperaturen istället varit 50 grader varmt. Givetvis gör denna temperatur planeten obeboelig, vilket också är ett skrämmande men möjligt scenario för vår planet (på väldigt lång sikt).