Att vara vegetarian innebär att inte äta animaliska produkter.

Det är svårt att beräkna antal vegetarianer i Sverige, olika undersökningar gjorda på olika sätt visar på siffror mellan 0,5 till 10%, men undersökningar omkring 4-8% är vanliga.

För de flesta i Sverige innebär att vara vegetarian ofta detsamma som lakto-ovo-vegetarian, alltså att tillåta sig själva äta andra animaliska produkter än köttet. I de fallen används vegan som term för de som enbart äter vegetabilisk kost, även om det egentligen innefattar beslut om att avstå från läder och ull som också kommer från djur. Vissa väljer att ha fisk som undantag och kallas då ofta pescetarianer.

Att vara vegetarian är en god insats för klimatet. Eftersom mat är en stor del av individers utsläpp brukar en viktig del för att dra ner på klimatpåverkan vara att fokusera på vilken kost individen har. Animalieproduktionen utgör hela 15% av världens totala utsläpp av växthusgaser, och oavsett var och hur maten har producerats kommer den  stora delen av utsläppen från att det går åt mycket mark till foderproduktion.

En annan viktig anledning till att djurhållning leder till så höga utsläpp är att det förutom koldioxid finns andra växthusgaser som släpps ut i mindre volym men är mer potenta, det vill säga lika stor mängd utsläpp skadar klimatet betydligt mer. Exempel på detta är metangas, CH4, som har 25 gånger så stor påverkan per enhet som CO2. Det ska i sammanhanget nämnas att metangas stannar kvar en kortare tid i atmosfären. Även lustgas, N2O, är en extremt kraftig växthusgas med en faktor på 298 jämfört med koldioxid, men som lyckligtvis inte släpps ut i så stora mängder. Eftersom flera olika gaser bidrar till samma effekt är det viktigt att alla räknas med när kalkyleringar görs för att se hur skadligt för klimatet en viss typ av föda är.

   

Vill du beräkna ditt klimatavtryck?

 

Börja testet nu