Växthusgaser är de gaser som är med och skapar växthuseffekten, vilket leder till en ökning av medeltemperaturen på jorden. Uppvärmningen sker eftersom gaserna släpper igenom solens inkommande kortvågiga strålning men delvis absorberar den långvågiga värmestrålning som är på väg tillbaka ut från jordens atmosfär.   

Koldixoid, CO2, är den växthusgas vi talar mest om. Den bildas av andningen hos både människor och växter. Så länge som organismer på jordens yta lever och dör är koldioxidnivåerna i luften konstanta, men i samband med att vi förbränner fossila bränslen så släpps ytterligare koldioxid ut.

Det finns en gemensam faktor används för att kunna jämföra utsläpp från olika typer av växthusgaser med en gemensam måttstock. Denna faktor kallas för Global Warming Potential, GWP. Eftersom flera olika gaser bidrar till samma effekt är det viktigt att alla räknas med när kalkyleringar görs för att se hur skadligt för klimatet en viss aktivitet är.

Dikväveoxid, också kallat lustgas, är en färglös växthusgas som används bland annat till bedövning vid förlossningar och tandvård, för att öka livslängden på livsmedel eller för att förbättra förbränningseffekten i motorer.  Lustgas har den kemiska beteckningen N₂O. och är en extremt kraftig växthusgas med en GWP-faktor på 298 jämfört med koldioxid, men som lyckligtvis inte släpps ut i så stora mängder.

Metangas, CH4, har 25 gånger så stor påverkan per enhet, som CO2. Det ska i sammanhanget nämnas att metangas stannar kvar en kortare tid i atmosfären. En stor del av våra metanutsläpp kommer från djurhållning i samband med produktion av kött- och laktosprodukter. På senare år har det identifierats en risk att metangas som bundits nedfrusen i tundra kommer släppas ut när klimatet värms upp och tundran tinar. Detta skulle då vara exempel på en så kallad positiv feedback-effekt, där en liten höjning av temperaturen i sin tur skapar ytterligare förändringar som gör att uppvärmningen får en multiplikationsfaktor.

Även vattenånga är en växthusgas, och står faktiskt för ungefär två tredjedelar av den naturliga växthuseffekten i atmosfären.

   

Vill du beräkna ditt klimatavtryck?

 

Börja testet nu