Sittande regeringen, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, presenterade 8:e juni 2017 en lagrådsremiss gällande att en flygskatt skulle träda i kraft från och med 1:a april 2018.

En flygskattutredning med namnet “En svensk flygskatt” överlämnades 30 november 2016 till regeringen, utredningens syfte var bland annat att analysera andra länders införanden, titta på hur en svensk modell skulle se ut och utvärdera de konsekvenser en sådan skatt skulle kunna få.

Den extra flygskatten består av en tilläggskostnad som ska bekostas av flygbolagen, men förväntas lyftas över direkt på biljettpriset till konsumenterna och därmed dämpa efterfrågan något.

– Resa inom Sverige eller Europa: 60 kr per passagerare

– Resa utanför Europa (upp till 600 mil): 250 kr per passagerare

– Resa utanför Europa (mer än 600 mil): 400 kr per passagerare

Folkopinionen svängde under året som föregick införandet från att 44 till 53 procent av befolkningen var positiva till en sådan flygskatt, enligt undersökningar gjorda av Ipsos i maj 2017 och mars 2018.

Vissa kritiker menar att flygtrafiken i stället för att minska bara kommer flytta till andra länder som inte har flygskatt, till exempel Danmark som är lätt att nå från södra delarna av Sverige. Sådana effekter kunde omvänt påvisas när Danmark hade sin flygskatt men Sverige inte hade någon.

Andra länder som har valt att ha flygskatt är till exempel Norge med 88 kr passageraravgift sedan 2016, Tyskland med en liknande avståndsbaserad skatt som Sverige mellan €7 och €41 sedan 2010 och Danmark som mellan 1991 och 2007 hade olika typer av flygskatter och slopade skatten på grund av negativ påverkan på turistnäringen. Ett förslag röstades 2011 ned i Danmark om att återinföra flygskatten.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu