Räkor och miljö – räkor är ett av de livsmedel från haven som påverkar klimatet som mest. Bland annat är detta till följd av att de fiskas igenom bottentrålning – något som förstör havsbottnen (och där med koraller), kräver mycket bränsle och har hög bifångst. Bottentrålning för att fånga räkor kan liknas till att kalhugga skog för att jaga rovdjur. Jätteräkor, eller så kallade scampi/tigerräkor har den allra högsta påverkan på klimatet.

Bottentrålning

Fiskeredskapet som används för att fiska räkor kallas alltså trål – ett av de vanligaste redskapen inom fiskeindustrin idag. Det är ett redskap format som en strut, gjort i nät, som släpas efter fiskebåtarna, eller så kallade trålare. Man kan säga att en bottentrål plogar havsbottnen likt en plogningen av en åker, dock finns det bottentrålar som gör mindre skada idag. Trots detta innebär fiskemetoden en stor skada och belastning för haven.

När det gäller räkor är som nämnt jätteräkor förknippade med den största belastningen för klimatet. Dessa finns både som vildfångade och odlade, oavsett bakgrund så innebär de populära jätteräkorna stora miljöproblem.

Räkodlingar

De odlade jätteräkorna kommer från stora räkodlingar, områden som är ett av de största hoten mot de väsentliga mangroveskogarna. Detta då skogarna huggs ner för att göra plats åt räkodlingarna. Mangroveskogarna är otroligt viktiga för havens ekosystem. Bland annat fungerar de som havens ”barnkammare” och skafferi”. Detta då mängder av djur lever bland mangroveskogarnas rötter. Vidare binder mangroveskogarna upp till fyra gånger så mycket koldioxid som en regnskog.

Räkodlingarna är också kopplade till att förstöra andra känsliga kustområden. De är bland annat kända för att använda starka kemikalier som rengör dammarna. I vissa områden förstörs naturen till den mån att den blir förbrukad och odlingarna behöver flyttas till en annan plats. När det gäller de vildfångade jätteräkorna så används metoden bottentrål. Detta innebär att även vildfångade räkor fiskas på ett mer eller mindre ohållbart sätt.

Naturskyddsföreningen menar att det är bäst att helt avstå från att äta jätteräkor odlade i tropikerna. Detta då kraven på certifierade räkodlingar, så som ASC-certifiering, är allt för låga när det gäller räkor. Vidare anses det att processen för att få dessa typ av certifikat har brister, som leder till en osäkerhet kring den miljömässiga hållbarheten. Detta baseras på en rapport kallad ”i grumliga vatten”. Å andra sidan rekommenderar WWF att köpa MSC och ASC-certifierade jätteräkor om man väljer att äta räkor.

Räkors klimatpåverkan

Slutligen så har forskare från RISE, Research Institutes of Sweden, fastställt att räkor har högre klimatpåverkan (per kilo) än rött kött.