Vattenkraft har länge varit en av Sveriges främsta energikällor, och stod 2016 för 40,5% av vår elproduktion.

De största vattenkraftverken i Sverige är Harsprånget i Luleälven och Stornorrfors i Umeälven, som båda är byggda på 50-talet och tillsammans står för ungefär 3% av Sveriges totala producerade el.

Det finns ett mål inom EU att 20% av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybar energikällor år 2020, och Sverige har ett mål att nå 100% förnybar elproduktion till år 2040, tio år före EU-målet om 2050.

Negativ miljöpåverkan från vattenkraft är mycket liten, men ett exempel på skadlig inverkan som den kan ha är att fiskar kan komma att sakna vattenpassager på grund av vattenkraftverk. Detta kan undvikas genom att fler producenter tar ansvar för djur och natur, likt de som har fått märkningen Bra Miljöval just för att de tar hänsyn till och hjälper fiskar hitta andra passager, alternativt skapar nya.

En annan nackdel med vattenkraft, likt andra typer av förnybar energi, är att den till vis del är beroende av naturen – snö och regn behövs för att vattnet ska sättas i rörelse.

Även längre bak i historien har Sverige i stor utsträckning använt sig av vattenkraft, de första anläggningarna togs i bruk redan på 1200-talet i Norden, medan de i Kina använde vattenkraft redan omkring år 0 och strax därefter på andra platser i världen. Användningsområden var då så skilda som sågverk, kranar, eller textil- och gnidkvarnar.

För framtiden finns det potential för mer småskalig vattenkraft, som har fördelen att de negativa effekterna på naturen inte behöver bli lika stora. En nackdel skulle dock vara att dessa mindre kraftverk ofta saknar förmåga till lagring och reglering vilket skapar osäkerhet i leveransen. I nuläget står dock en del regelverk i vägen för en utbyggnad av den småskaliga vattenkraften, av miljö- och fiskeskäl.

   

Vill du beräkna ditt klimatavtryck?

 

Börja testet nu