Koldioxidekvivalenter är ett sätt att mäta utsläpp av flera växthusgaser samtidigt i en gemensam enhet, och brukar förkortas CO2e.

När utsläpp för ett land mäts är det oftast koldioxidekvivalenter som talas om, även om det ibland slarvigt uttrycks som koldioxid. I Sverige släppte vi exempelvis ut 52 893 tusen ton CO2-ekvivalenter under 2016.

När det gäller utsläpp per capita finns det fyra kategorier av utsläpp: hushållens utsläpp inom och utom landet samt offentlig konsumtion och investeringar inom och utom landet. För konsumtion enbart inom Sveriges gränser var utsläppen per person 3,71 ton 2015, men räknas även utsläpp som gjordes utomlands, det som brukar kallas för vår konsumtions totala utsläpp, är den siffran 10,66 ton.

För olika människor kommer olika delar av livsstilen vara den som bidrar till mest utsläpp av koldioxidekvivalenter. För många är det bil, flyg och livsmedel som representerar de största bitarna av utsläppen och som kan vara en god idé att koldioxidkompensera.

Till koldioxidekvivalenter finns det andra växthusgaser som släpps ut i mindre volym men är mer potenta, det vill säga lika stor mängd utsläpp bidrar betydligt mer till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Exempel på detta är metangas, CH4, som har 20-25 gånger så stor påverkan per enhet som CO2. Det ska i sammanhanget nämnas att metangas stannar kvar en kortare tid i atmosfären. Även lustgas, N2O, är en extremt kraftig växthusgas med en faktor på 298 jämfört med koldioxid, men som lyckligtvis inte släpps ut i så stora mängder. Denna faktor kallas för Global Warming Potential, GWP. Eftersom flera olika gaser bidrar till samma effekt är det viktigt att alla räknas med när kalkyleringar görs för att se hur skadligt för klimatet en viss aktivitet är.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu