En sänka handlar inom hållbar utveckling eller fysik om en kolsänka (också känt som CO2-sänka). Till exempel så är skogarna och haven kolsänkor, vilket betyder att de binder kol. Med andra ord så lagrar de växthusgasen koldioxid så den inte bidrar till mer av jordens uppvärmning. Denna funktion är otroligt viktig inom klimatfrågan, då kolsänkor är väsentliga för att motverka klimatförändringarna.
En sänka är alltså i huvudsak världshaven och växtlivet i ett växande stadie så som när plankton och träd växer. Marken är också en naturlig kolsänka, därför släpps det exempelvis ut koldioxid när åkrarna plogas inom lantbruket. På engelska är det känt som ”carbon sink”, ett vanligt uttryck som man kan höra kring klimatförhandlingarna.
Betydelsen av en sänka för FN
Inom klimatförhandlingarna pratar man om kolsänkor i relation till LULUCF – Land Use, Land-Use Change and Forestry. På svenska står det för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Varje år skickar Sverige och andra länder in rapporter om förändringar i det så kallade kolförrådet till FN:s klimatkonvention. Delar i rapporten rör LULUCF igenom att ge en bild av det årliga nettoupptaget av växthusgaser. Bland annat innebär detta att man redovisar den totala summan av LULUCF-sektorns utsläpp och uttag. Det senare hör till kolsänkorna och hur mycket kol som binds i Sveriges natur.
Motsatsen till en kolsänka är en kolkälla. En sådan producerar och släpper istället ut mer kol än vad den lagrar. En skog kan vara både en kolsänka och en kolkälla. Det vanligaste är dock att förknippa skogar med att vara kolsänkor, då deras långa växande livslängd binder mycket kol.
Artificiell kolsänka
Det finns också olika initiativ för att på ett artificiellt sätt ta upp koldioxid eller andra växthusgaser. Exempelvis BEECS – Bio-energy with carbon capture and storage, som på svenska står för bioenergi med kolfångst och lagring. Denna teknik fungerar igenom att fånga in koldioxiden som egentligen skulle släpps ut vid exempelvis ett kraftverk. Sedan är tanken att gaserna lagras under jorden. Tekniken är dyr men håller på att testas på flera ställen världen över. Exempelvis IPCC-rapporterna räknar i vissa framtidsscenarios med kolsänkor för att motverka jordens uppvärmning.
Slutligen så är det värt att notera att det kommer att behövas fler kolsänkor i framtiden. Troligtvis kommer dessa bestå av en kombination mellan naturliga och artificiella åtgärder.
