LULUCF är en engelsk förkortning som står för Land Use, Land-Use Change and Forestry. På svenska står det för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
LULUCF
LULUCF är 1/6 huvuddelar som länder behöver rapportera om till FN:s klimatkonvention UNFCCC och EU. Detta görs med syftet att minska på utsläppen av växthusgaser – utsläpp från mark och skogsbruk är alltså en av de viktigaste områdena där man kan minska på detta. Vidare så uppdaterar man om arbetet en gång om året. I Sverige är det Naturvårdsverket som är ansvariga för klimatrapporteringen.
LULUCF i Sverige
Framför allt så handlar rapporterna om utsläpp och upptag av växthusgaser. Sverige behöver rapportera om energisektorn, sektorn för industriprocesser och produktanvändning (IPPU) och jordbrukssektorn. Samt sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning & skogsbruk (LULUCF) och avfallssektorn. Med andra ord så rapporterar Sverige årligen om svenska utsläpp av växthusgaser. Detta har pågått sedan 1990. Vidare har man sedan 2006 utgått från IPCC:s riktlinjer för hur utsläpp ska beräknas. Svenska och andra länders rapporter finns tillgängliga på UNFCCC:s hemsida.
Alltså har Naturvårdverket som nämnt ansvar för Sveriges klimatrapportering. Kort sagt så delegerar organisationen ut uppgifter till bland annat SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
I Sverige har tidigare LULUFC rapporter lett till ett ifrågasättande av svenskt skogsbruk. Detta då det exempelvis inom EU finns en LULUCF-förordning som menar att skogen bör användas för att lagra kol. Detta krockar med den svenska modellen som vill använda skogen för “högsta möjliga nytta”. Inom ramen för vad ett hållbart skogsbruk kan vara. Med andra ord så menar Sverige att skogarna fortfarande bör avverkas i en snabb takt. Bland annat för att kunna använda skogen som biobränsle. Till skillnad från EU som menar att avverkningen bör regleras och ha ett tydligt ”avverkningstak”. Detta för att låta skogarna fungera som kolsänkor.
Debatten om svenskt skogsbruk
Idag pågår, som nämnt ovan, en starkt polariserad debatt om det svenska skogsbruket. Exempelvis så har den svenska Naturskyddsföreningen anmält den svenska skogslagstiftningen till EU under 2022. De menar att svenskt skogsbruk inte lever upp till den så kallade “EU-rätten”. De senare hänvisar kortsagt till EUs lagstiftning som bland annat syftar att skydda den biologiska mångfalden i skogen.
Rapportering
Rapporteringen om LULUCF från SLU delas i huvudsak in i 6 delar. Dessa är skogsmark, jordbruksmark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark. Till exempel så redovisas förändringar i kolförrådet i brukad mark, så som skogsmark. Med andra ord så undersöker man hur mycket kol som skogsmarken lagrar. Kolet finns lagrat i trädens alla delar, så som rötter och grenar. Vidare finns det också i dött material, så som död ved.
Andra delar som rapporteras om igenom LULUCF är utsläpp av lustgas. Bland annat från mineralisering och utsläpp från skogsbränder. Man dokumenterar också inlagring av kol i träprodukter. Detta innebär till exempel den koldioxid som lagras i nybyggda trähus.
Övrigt
Ett annat sätt att förstå LULUCF är att det helt enkelt handlar om hur mycket kol eller koldioxid som binds i mark och skog. Rapporten ger en bild av det årliga nettoupptaget av växthusgaser. Något som innebär att man redovisar den totala summan av LULUCF-sektorns utsläpp och upptag.
Källor: Naturvårdsverket, SLU, Naturskyddsföreningen.