Kärnkraft är en energi som utvinns igenom kärnkraftverk. Dessa anläggningar är till för att producera el. Kärnkraften är inte en förnybar källa då den drivs av radioaktivt kärnbränsle, så som uran. Idag står kärnkraften i Sverige för cirka 35 % av elproduktionen (enligt strålsäkerhetsmyndigheten). Globalt sett så täcker kärnkraftverk 11 % av världens el.
Hur fungerar kärnkraftverk?
Det kan vara svårt att förstå hur ett kärnkraftverk verkligen fungerar. I stora drag så klyver, alltså delar, kärnkraftverken exempelvis uran, som i processen frigör stora mängder med energi. Med andra ord så delar kärnkraftverk atomer för att fånga in energi som skapas av delningen. Värmeenergi från delningen omvandlas till rörelseenergi. Vidare omvandlar en generator detta till elektricitet.
Debatten kring kärnkraft
Kärnkraft anses för vissa vara en lösning på klimatkrisen. Eftersom anläggningarna inte har stora utsläpp av växthusgaser och de kan skapa mycket energi. Dock finns det en betydande miljöpåverkan av kärnkraftverk. Till exempel så skapar produktionen radioaktivt avfall. Detta avfall är en säkerhetsrisk under en väldigt lång tid. Därför räknas inte el från kärnkraftverk som grön el.
En annan fördel som nämns med kärnkraft är att den är en billig energikälla. Det har dock visat sig att kärnkraft är dyrt till följd av det höga säkerhetskravet. Att kärnkraft ses som billigt har framför allt varit till följd av äldre kärnkraft. Det vill säga kärnkraft som inte uppnår dagens krav på säkerhet.
Olyckor med kärnkraft
Det har skett tre större olyckor i kärnkraftens historia:
- Harrisburg, USA, år 1997
- Tjernobyl, Ukraina, 1986
- Fukushima, Japan, 2011
Exempelvis kärnkraftverket i Fukushima var konstruerat för att kunna stå emot jordbävningar och flodvågor. Trots detta var flodvågorna en dag så höga att de orsakade omfattade skador. Dessa ledde till att radioaktiva ämnen spreds till omgivningen. Olyckan i Tjernobyl är en av världens kändaste olyckor. Platsen är idag radioaktiv och obeboelig.
Sverige och kärnkraftverk
Vidare så ledde Harrisburg-olyckan till en kärnkraftsdebatt i Sverige. Detta ledde till en folkomröstning om kärnkraftverk år 1980. I folkomröstningen erbjöds tre alternativ: val 1 (successiv avveckling), val 2 (successiv avveckling, offentligt ägande, hushållning), och val 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativ). Val två vann, vilket innebär att kärnkraftverken i Sverige började en långsam avveckling på 80-talet. Trots det efterföljande beslutet att reaktorerna skulle vara avvecklade till år 2010 är ingen total nedläggning planlagd. Riksdagen beslutade däremot 2010 att nya reaktorer skulle ersätta de gamla. Samtidigt så finns det en politisk energiuppgörelse om att all energiproduktion ska vara förnybar år 2040.
