Skip to main content

Geoengineering kan på svenska kallas för storskalig manipulation av klimatet. Det är ett samlingsnamn för olika tekniker som undersöker möjligheterna att lindra eller motarbeta effekterna av den globala uppvärmningen. Teknikerna brukar delas upp i två kategorier: borttagning av växthusgaser och hantering av solstrålning.

Vad är geoengineering?

Innovationen inom denna typ av teknik växer och leder till att det finns många förslag. Bland annat därför är många idéer i stort sätt oprövade både i teorin och praktiken. Till exempel så föreslås en lösning av speglar i rymden som ska reflektera tillbaka solstrålningen. Andra idéer är att öka molnigheten för att begränsa solstrålningen. Vidare föreslås det att göda havet för att öka på mängden växtplankton, vilket i sig skulle leda till att det förbrukas mer koldioxid av plankton.

Det finns också negativa konsekvenser i samband med geoengineering. Som nämnt ovan så föreslås det bland annat olika sätt för att begränsa solstrålningen. Exempelvis så skulle begränsningen innebära ett problem för satsningen på solpaneler, vilket skulle göra att omställningen till klimatsmarta energikällor tar längre tid. Det leder också till att vi bygger in oss själva till ett beroende av geoengineering på lång sikt.

Det är många som är skeptiska mot geoengineering. Eftersom det gäller extremt komplexa, globala frågor som det finns relativt begränsad kunskap om. Ytterligare besvär skapas av kontrollen över klimatet och framför allt vädret. Då tekniken också förutspås leda till ojämna fördelningar. Med andra ord skulle vissa länder få bättre klimat medans andra ett sämre. Detta har beskrivits som “klimatkolonialism” – norra halvklotets behov prioriteras över det södra. Alltså att rikare länder, som har råd med geoengineering, får bättre klimat än de fattiga.

Inspiration till den nya tekniken

En inspirationskälla till idéerna kring geoengineering har varit vulkanutbrottet av vulkanen Pinatubo på Filippinerna 1991. Detta enorma utbrott bidrog till en halv grads sänkning av det globala genomsnittet av temperaturen. En likande händelse var på 1815, det så kallade “året utan sommar”. Eftersom den globala temperaturen minskade med hela tre grader som en följd av ett utbrott av vulkanen Tamobras i Indonesien.

Temperatursänkningarna från vulkanutbotten har att göra med utsläpp av så kallade sulfatpartiklar. Det är den ökade mängden av dessa som reflekterar tillbaka solens stålar och sänker den globala temperaturen.

SMHI betonar i Sverige att vädermodifikation inte är samma sak som geoengineering. Tillvägagångssätten skiljer sig på så sätt att vädermodifikation är begränsad tidsmässigt till kortare perioder och rumsmässigt till några kvadratkilometer åt gången.


Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter!

BÖRJA TESTET NU