Albedoeffekt förklaras enklast som en ytas förmåga att reflektera ljus. Till exempel så är jordens genomsnittliga albedo 0,3. Detta betyder att runt 30 % av solens strålar som når jordytan reflekteras tillbaka ut i rymden. Effekten är väldigt viktig för jordens optimala klimat. Därför omnämns den mycket i den pågående klimatfrågan.

En hög albedo

Stora ljusa ytor behövs för att behålla en temperatur som livet på planeten mår bra av. Vita och snötäckta områden som Arktis och Antarktis är därför otroligt viktiga – eftersom de har en väldigt hög albedoeffekt. Dessa områden är jordens viktigaste nedkylningsmekanismer. Med andra ord är de väsentliga delar för att skapa den temperatur som allt liv på jorden är beroende av. Effekten är som allra högst på vinterhalvåret då nysnö reflekterar tillbaka en mycket stor del av solens värme, upp till 90 %. Andra exempel som reflekterar en stor mängd ljus är moln och öknar.

Albedoeffekten – låg

Till skillnad från polerna så har mörka öppna hav en mycket låg albedoeffekt. Havsytan har en genomsnittlig effekt på endast 0,08. Med andra ord så suger haven till sig solens värme/ljus och bidrar till jordens uppvärmning. Vidare så varierar havens albedo till följd av vinkeln på solens strålar. Den kan vara så låg som 0,02, vilket betyder att bara 2 % av värmen reflekteras tillbaka och 98 % absorberas.

Återkopplingsmekanismer

Idag så smälter planetens isar i en allt snabbare takt. Till följd av detta finns det allt större ytor med öppna och mörka hav som tar in solens värme. Detta skapar en återkopplingsmekanism, en så kallad ”feedback loop”, då havens ökade värme smälter isarna ännu snabbare. Det vill säga att mindre isar sätter igång en process som smälter återstående isar ännu snabbare. Detta i sig bidrar till den ökade havsnivån som klimatforskare varnar för. Eftersom havsnivån ökar med den ökade mängden vatten efter isarna. Vidare släpper isarnas smältning ut växthusgaser som metan, vilket snabbar på processen ytterligare.

Exemplet ovan kan också fungera i motsatt effekt. Det skulle då innebära att isarna blir större och havens yta mindre. Den minskade havsytan bidrar till ett kallare klimat och tillåter isarna att breda ut sig ännu mer. Med andra ord så skulle hela jordens albedoeffekt öka. Då bidrar istället återkopplingsmekanismen till planetens nedkylning. Bland annat så är denna process del av varför det tidigare har varit istider på jorden.

Albedoeffekten i skogar

Skog har också en betydande albedoeffekt. Dock så skiljer sig effekten beroende på vilken typ av skog det gäller, lövskog har exempelvis en högre albedo än barrskog. Detta beror på att löv reflekterar mer ljus än mörkt barr, samt att löven faller av på vintern. Därför menar vissa forskare att löv- eller blandskog är bäst för klimatet. Det ställs i kontrast till de täta och mörka granplantage som är vanliga i Norden.

“Värmesmarta” byggen

Annan aktuell fakta är att albedoeffekten kan utnyttjas vid energismarta byggen. Man kan på ett enkelt sätt skapa ytor som absorberar mer värme, så som ett svart tak. Detta kan vara smart att tänka på i ett kallare klimat. På samma sätt kan man välja ljusare färger till ett hus för en kylande effekt. I varmare länder hade det kunnat innebära ett mindre energibehov för exempelvis luftkonditionering.