Vattenkraft har länge varit en av Sveriges främsta energikällor. Den stod 2021 för runt 40 % av vår totala elproduktion. Det svenska målet är att ha en 100 % förnybar elproduktion vid 2040. Denna ska tillgodoses av en kombination mellan vattenkraft och andra förnybara källor, såsom bioenergi.

Fördelar

Vattenkraften har många kända fördelar, främst att den är förnybar. Detta gör att den har en relativt liten klimatpåverkan. Framför allt i jämförelse med fossila bränslen. Vattenkraft är också den av de förnybara källorna som är mest reglerbar, alltså att man kan reglera när man behöver energi (tack vare dammarna). Vidare kan vattenkraft användas som reservkraft till sol- och vindenergi.

Nackdelar

Det finns dock en stor negativ aspekt att förhålla sig till när det gäller vattenkraft, nämligen att den påverkar de akvatiska ekosystemen. Med sådana ekosystem menas djur och natur livet i vattnet. Därmed har vattenkraft, på många håll i världen, bidragit till en minskad biologisk mångfald. Vattenkraft har en negativ påverkan i samband med detta då de stoppar den naturliga strömmen i många älvar. Denna naturliga ström är något som både djur och natur är beroende av (läs mer om detta under rubriken ”kritik mot vattenkraft”).

Vattenkraft i Sverige

Vattenkraftverk har en lång historia i Sverige. I Norden togs de allra första anläggningarna i bruk redan på 1200-talet. Då var användningsområdena exempelvis sågverk och textil- samt gnidkvarnar. Idag finns det runt 2100 vattenkraftverk runt om i landet. Av denna enorma mängd kraftverk har enbart runt 2 % miljöanpassat sin verksamhet. En sådan miljöanpassning brukar innebära att skapa passager för upp- och nedströmsvandring av fisk. Detta innebär att de flesta vattenkraftverk i Sverige är vandringshinder för fisken i våra vattendrag. Något som inte bara påverkar de akvatiska ekosystemen, utan minskar också naturliga näringsämnen för skog och mark.

Vattenkraft och miljöbalken

Ett tidigare problem som Naturskyddsföreningen jobbade emot innan 2019 hade att göra med tillstånd att bedriva vattenkraftverk. Tidigare hade de svenska myndigheterna problem med att ställa uppdaterade miljökrav på kraftverken då de tidigare tillstånden var menade för all framtid. Under 2019 kom dock nya regler. Till följd av detta måste nu svenska vattenkraftverk ha tillstånd enligt miljöbalken. Bland annat så ställs krav på en verksamhet med en minimerad påverkan på miljön. Detta ledde till att alla vattenkraftverk prövades mot moderna miljövillkor från den 1 januari 2019.

De största vattenkraftverken i Sverige är Harsprånget i Luleälven och Stornorrfors i Umeälven, Luleälven är också en av de mest kraftproducerande älvarna. Båda dessa kraftverk är byggda på 50-talet och står tillsammans för ungefär 3 % av Sveriges totala producerade el. Vidare står de allra största vattenkraftverken för runt 94 % av produktionen i landet. Vilket innebär att de 1700 kraftverken av mindre storlek enbart står för 2,6 % av elbehovet. Fortsättningsvis är det väldigt få älvar i norra Sverige som inte har utnyttjats för vattenkraftverk.

Vattenkraftverk i EU

Inom EU fanns det tidigare ett mål som skulle säkerställa att minst 20 % av medlemsländernas el skulle komma från förnybara källor. Detta mål uppdaterades sedan till 32 % vid 2030. Vidare har som nämnt Sverige ett mål på 100 % förnybar elproduktion vid 2040, något som EU har satt som mål inför 2050.

Sent 2020 så började man inom EU-kommissionen diskutera huruvida vattenkraft faktiskt är hållbart. Det gäller en ny taxonomi som diskuteras under våren 2021. Vilket ska fungera som ett verktyg för att klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Bland annat så anses det att vattenkraft behöver anpassas mer till lokala biologiska förutsättningar. Som tidigare nämnt så handlar det om älvarnas naturliga ström, alternativt att skapa gångvägar, och hur diverse ekosystem är beroende av det.

Vattenkraftverk i världen

Vattenkraftverk är den allra första förnybara källan i världen. Därmed är den också den allra största källan till så kallad grön energi. Siffror från 2018 visar att runt 19 % av den totala elproduktionen kom från vattenkraft. Jämfört med exempelvis kol på 38 % och gas på 23 %. Några av de länder med störst andel vattenkraft för elproduktion är Norge och Sverige. Norge har minst 96 % förnybar energi från vattenkraft.

Kina och vattenkraft

Kina började använda vattenkraftverk omkring år 0. Idag är landet störst i världen på storskalig vattenkraft. Dock bör detta jämföras med att landet också förbrukar allra mest energi. Den stora satsningen som har gjorts på vattenkraft gör att landet idag står för hela 21 % av den globala vattenkraften.

Kinas satsning på vattenkraft i framför allt glaciärområdet Tibet har mött kritik. Där bland påpekas att investeringarna kan stoppa vattenflödet till södra Asien. Ett vattenflöde som miljontals människor är helt beroende av. Kinesiska företag har också expanderat investeringar i vattenkraft runt om i världen. Bland annat på den Afrikanska kontinenten är de ansvariga för nybyggen. Också i Sydamerika är kinesiska bolag på framfronten. Till exempel med vattenkraftbyggen i Amazonas regnskog. Vidare har dessa byggen mött kritik då de, framför allt i väsentliga områden som regnskogarna, påverkar naturen minst sagt negativt.

Kritik mot vattenkraftverk

Kritiken som vattenkraft möter är som nämnt i relation till dess påverkan på miljön. Exempelvis så saknar fiskar viktiga vattenpassager och minskar i mängd. Många djur är beroende av forsande vatten, så som lax och utter. När vattenkraften stänger vattenflöden så torrläggs också stora områden.

Till exempel lax och havsöring trivs i de vilda forsarna. De parar sig och ynglen tillbringar i regel sin första tid i dessa älvar. Sedan vandrar de unga fiskarna ut i haven där de lever i några år. När det är dags för att kläcka nya fiskar så återvänder de till den plats där de fötts. Alltså vandrar de tillbaka upp för forsen. Det är denna naturliga process som blir förstörd och/eller störd av vattenkraft. Världen över har många populationer av lax försvunnit till följd av ett nytt vattenkraftverk. Exempelvis så hade Östersjön runt 100 olika laxpopulationer förr i tiden. Idag finns endast ett fåtal av dessa kvar.

En kedjereaktion på minskandet av lax och öring är också minskandet av djur som uttrar. Dessa är nämligen beroende av att äta fisken som simmar upp för strömmarna. Uttern har varit fridlyst sedan 1968. Vidare påverkar avbrottet i den naturliga processen även träden. Detta då träd längst älvarna också suger åt sig näring från fiskarna.

En annan nackdel med vattenkraftverken är risken med översvämningar från dammarna. Vidare hindrar vattenkraftverk också en naturlig process av översvämningar. Något som en del strandnära arter är beroende av.

Mer globala problem med byggen av vattenkraftverk har också att göra med mänskliga rättigheter. Eftersom dessa enorma byggen i många fall också innebär omflyttning av människor. Vidare krockar ibland vattenkraftverk med regler inom skyddade naturområden. Andra globala problem är direkt kopplade till klimatförändringarna. Detta då ett förändrat klimat också ändrar vattenströmmar och skapar torka.

Bra vattenkraft

Man kan tänka på att försöka köpa el som är märkt med ”bra miljöval”. Denna el avsätter nämligen pengar till en miljöfond. Vidare syftar miljöfonden till att motverka effekter av vattenkraftverk och att öka den biologiska mångfalden.

Framtiden för vattenkraft

För framtiden finns det potential för mer småskalig vattenkraft, som har fördelen att de negativa effekterna på naturen inte behöver bli lika stora. En nackdel skulle dock vara att dessa mindre kraftverk ofta saknar förmåga till lagring och reglering vilket skapar osäkerhet i leveransen av energi. I nuläget står dock en del regelverk i vägen för en utbyggnad av den småskaliga vattenkraften, av miljö- och fiskeskäl.

Som nämnt ovan finns det också en växande osäkerhet kring vattenkraftverk. Framför allt inom EU är detta en aktuell diskussion. Men även i områden som Amazonas regnskog, där 414 dammar för tillfället är planerade, under konstruktion eller i bruk. Ändrade vattenflöden i samband med klimatförändringarna riskerar att tillsammans med vattenkraftverken att torka ut stora områden. Detta är ett framtida problem över hela världen. Till följd av detta har länder som Brasilien (vars energi till 70 % kommer ifrån vattenkraftverk) planer på att minska investeringarna i vattenkraft.