Metan är en lukt- och färgfri gas och är förutom koldioxid den största orsaken till den ökade växthuseffekt som nu sker på jorden. Gasen har kemiska formeln CH4 och upptäcktes första gången på slutet av 1700-talet av italienska fysikern Alessandro Volta. Koncentrationen av metangas i atmosfären har ökat med omkring 150% sedan 1750 och gasen står idag för omkring 20% av växthuseffekten från långlivade och globala växthusgaser.

Det finns en gemensam faktor används för att kunna jämföra utsläpp från olika typer av växthusgaser med en gemensam måttstock. Denna faktor kallas för Global Warming Potential, GWP. Eftersom flera olika gaser bidrar till samma effekt är det viktigt att alla räknas med när kalkyleringar görs för att se hur skadligt för klimatet en viss aktivitet är.

Stor del av utsläppen av metangas kommer som läckage från utvinning av olja och gas,  

Eftersom kor släpper ut lustgas och metangas som båda spär på klimatförändringarna genom hög Global Warming Potential så har djurhållning blivit en uppmärksammad källa till växthusgaser. Eftersom växthuseffekten från metangas är omkring 23 gånger så stor så kan den sägas vara värre än koldioxid, men det ska då också nämnas att metangas stannar i atmosfären en kortare tid än vad koldioxid gör och därför bidrar mer till akuta nivåer av växthusgas än de långsiktiga.

Metan har också kallats för gruvgas eftersom gasen i vissa fall har sipprat ut från fickor i gruvor och då utgjort en farlig explosionsrisk för de som arbetar i gångarna.

På senare år har det identifierats en risk att metangas som bundits nedfrusen i tundra kommer släppas ut när klimatet värms upp och tundran tinar. Detta skulle då vara exempel på en så kallad positiv feedback-effekt, där en liten höjning av temperaturen i sin tur skapar ytterligare förändringar som gör att uppvärmningen får en multiplikationsfaktor.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu