Övergödning beror på för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Olika orsaker till övergödning är utsläpp från jordbruk, trafik och industri. Jordbruket är mest uppmärksammat, bland annat då dess utsläpp av växtnäring är ett allvarligt hot mot hav såsom Östersjön.

Övergödning förklarat

Utsläpp av växtnäring från marken sker naturligt. Jordytan binder mängder med kväve och fosfor. Exempelvis så innehåller matjorden på svensk åkerjord cirka 2000 kg fosfor per hektar. I Skandinavien, där det regnar och snöar mycket, följer därför mycket växtnäring redan med ut i vattendragen genom en naturlig process. Därmed hamnar markens växtnäring i haven. Människans jordbruksmetoder bidrar dock till att växtnäringen ökar till en ohållbar och skadlig mängd.

Övergödning & jordbruk

Jordbruket, och den intensiva odling som kännetecknar den i dagsläget, använder sig av metoder som plöjning och gödsling. Plöjning rör om jorden, vilket ökar utsläpp av växtnäring mycket mer än den naturliga processen. Vidare tillför gödsling för mycket växtnäring, vilket bidrar till högre utsläpp som tillslut rubbar den naturliga balansen.

Med det mekaniserade jordbruket som kännetecknar de senaste decennierna, kom också mineralgödsel (konstgödsel). Detta ökade på intensiteten i odlingen och därmed också utsläppen. Gödsling är därför en viktig påverkande faktor för övergödning och innebär att man kan påverka hur mycket jordbruket släpper ut. Vad/Hur man odlar och vad/hur man gödslar får väldigt betydande konsekvenser. Våra matvanor som konsumenter kan därför ha en direkt påverkan för att minska övergödningen. Bland annat är det stor skillnad på kött- och växt-produktion. Läs mer om detta nedan.

Östersjön & svenska kusten

Under 2014 fick haven runt Sverige (enligt jordbruksverket) ta emot 114 600 ton kväve och 3 340 ton fosfor från mark och mänsklig aktivitet. Dessa utsläpp kom till stora delar av jordbruket men också reningsverk, avlopp och industrier. Utsläppen sätter igång en destruktiv kedjereaktion.

Om man kollar på Östersjön, som är ett brådskande exempel, så förändrar övergödning balansen mellan alger, plankton och diverse fiskarter. Till den mån att några gynnas medans andra påverkas negativt. Exempelvis så skapar det på många ställen en syrefri havsbotten och ökade algblomningar. I de allra värsta fallen förekommer bottendöd.

WWF menar att den totala mängd växtnäring som når Östersjön (från alla 9 närliggande länder) bidrar med en ökning på nära 1 miljon ton kväve och runt 30 000 ton fosfor per år. Detta har uppmärksammats och försökt regleras och utsläppen är därmed nere på samma nivå som på 1950-talet. Något som behöver fortsätta minska drastiskt för havets överlevnad. Skrämmande nog har Östersjön redan döda bottnar på en yta lika stor som 1,5 gånger Danmark.

Fler lösningar

Som en annan lösning för att motverka övergödningen, kan man välja att äta mer miljövänligt. Faktum är att kött- och mjölkproduktionen kräver mer insatser och bidrar till betydligt högre utsläpp av växtnäring. Kött- och mjölkprodukter innehåller också höga halter av kväve och fosfor. Ämnen som slutligen hamnar i reningsverken genom vår konsumtion. Dessa renas inte bort utan leder så småningom till övergödning. Dock påverkar all odling till mer eller mindre av fenomenet. Lyckligtvis finns metoder som till och med kan motverka övergödningen, exempelvis marin permakultur.

Källor: SVT, Jordbruksverket, WWF, Jordbruksverket (2)