Joint implementation (JI), gemensamt genomförande på svenska, hänvisar till när ett land eller företag betalar för utsläppsminskande projekt i ett annat land i syfte att få ökade utsläppsrätter av växthusgaser på hemmaplan. Termen används i samband med Kyotoprotokollet – det första officiella klimatavtalet (1997) från FNs klimatmöte. Detta protokoll löpte ut den 31 december 2020.
Kyotoprotokollet
Kyotoprotokollet är en del av FNs ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) som grundades 1992. Denna överenskommelse var det första internationella initiativet för att minska växthusgaserna. UNFCCC utgick då ifrån att industriella länder borde ta ett större ansvar för utsläppsminskningarna. Detta då de var ansvariga för den största delen av de globala utsläppen. 1994 insåg FN att de globala åtagandena i samband med UNFCCC inte var nog. Därför inrättades mötet i Kyoto, Japan, som resulterade i Kyotoprotokollet och mekanismen joint implementation.
Joint implementation är en av tre flexibla mekanismer inom Kyotoprotokollet. De andra två är mekanismen för ren utveckling (clean development mechanism) och handel med utsläppsrätter (emission trading). Mekanismerna är marknadsbaserade lösningar som syftar till att vara kostnadseffektiva för alla länder oavsett hur deras ekonomi ser ut. Bland annat var tanken att modern miljöteknik ska kunna spridas för en rättvis kostnad.
Joint Implementation
Mekanismerna kallas flexibla då de skapades för att möjliggöra en flexibilitet i ländernas åtaganden. Joint implementation är främst ett utbyte mellan industriella länder och/eller ett samarbete mellan två länder som båda har åtaganden för att minska utsläppen. Detta går i linje med UNFCCC och tanken att industriella länder borde ta mer ansvar än så kallade utvecklingsländer.
Joint implementation fungerar med ett system av emission reduction units (ERUs), som i princip innebär enheter för utsläppsrätter. Ett exempel på detta är ett projekt från 2008-2012 där Danmark investerade i att modernisera en gödselanläggning i Tjeckien. Denna anläggning fick modern miljöteknik medans Danmark fick ERUs. Vidare visar en studie från 2015 av Stockholms miljöinstitut (SEI) att Ukraina och Ryssland mottagit flest projekt inom joint implementations.
Sverige och Joint Implementations
Sveriges åtaganden inom Kyotoprotokollet upprättades av Energimyndigheten 2002. Sedan dess har myndigheten investerat i runt 270 joint implementation- och clean development-projekt. Eftersom Kyotoprotokollet löpte ut den 31 december 2020, finns inga pågående projekt inom joint implementation kvar från Sveriges sida. Övriga insatser inom Kyotoprotokollet förväntas fasas ut fram till 2022 och ersättas av nya avtal inom det aktuella Parisavtalet.