Metan är en lukt- och färgfri växthusgas. Detta innebär att den är del av att orsaka växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Faktum är att utsläpp av metan är den näststörsta orsaken (efter CO₂) till klimatförändringarna.

Vad är metan?

Gasen har kemiska formeln CH4 och upptäcktes för första gången på slutet av 1700-talet. Då av den italienska fysikern Alessandro Volta. Koncentrationen av metangas i atmosfären har ökat med omkring 150 % sedan 1750. Detta gör att gasen idag står för omkring 20 % av växthuseffekten från långlivade och globala växthusgaser. Vilket innebär gaser som stannar i atmosfären under en längre period.

Global warming potential

Det finns en gemensam måttstock som används för att kunna jämföra utsläpp från olika typer av växthusgaser. Denna faktor kallas för Global Warming Potential, GWP. Eftersom flera olika gaser bidrar till samma växthuseffekt är det viktigt att alla räknas med när kalkyleringar görs. Detta möjliggör att man kan uppskatta hur skadlig en viss aktivitet är för klimatet.

Utsläpp av metan

En stor del av utsläppen av metangas kommer som läckage från utvinning av olja och gas. Även kor släpper ut metangas och lustgas. Utsläppen av dessa gaser, som båda har en hög GWP, har gjort att dagens djurhållning har blivit uppmärksammad. Eftersom storskaligt men även småskaligt jordbruk är stora källor till utsläpp av starka växthusgaser. Metan är omkring 23 gånger så stark som koldioxid. Gasen bidrar alltså 23 gånger så mycket till växthuseffekten än samma mängd Co2. Dock bör det nämnas att metangasen inte stannar i atmosfären lika länge som koldioxid. Därmed bidrar utsläppen till akuta och nuvarande nivåer av växthusgaser. Men däremot inte de långsiktiga.

Metan har också kallats för gruvgas eftersom gasen i vissa fall har sipprat ut från gruvor. Då har gasen bidragit till en farlig explosionsrisk för gruvarbetare och naturen. Slutligen så är det värt att nämna att metan finns i små bubblor i världens glaciärer och isar. Med dagens allt varmare klimat, så släpps också metan ut i en snabbare takt igenom de smältande isarna. Något som får en så kallad “positiv feedback-effekt”. Eftersom den utsläppta metanen bidrar till ett varmare klimat som orsakar en ännu snabbare nedsmältning av isarna.