Ozonlagret i atmosfären skyddar människor, djur och växter från solens skadliga UV-strålning. En förtunning eller ett hål i ozonlagret innebär därmed en hälsorisk. På 1970-talet började ozonskiktet tunnas ut till följd av mänskliga utsläpp. Lyckligtvis har de åtgärder som gjorts globalt sedan dess varit framgångsrika. Ozonlagret idag tyder på att det kan vara återhämtat inom några decennier. Givetvis är detta beroende av att åtgärderna följs av alla världens länder.
Vad är ozonlagret?
Ozonlagret är ett skyddande skikt av ozon som är en del av stratosfären – ett av fyra av atmosfärens skikt – som ligger cirka 10-15 km från jordytan. Det skyddar som nämnt allt liv på jorden från att uppta för mycket av UV strålningen. Ozon är nämligen en gas med förmågan att absorbera UV på ett effektivt sätt. Vidare leder mycket UV strålning till en hälsorisk som kan resultera i olika sjukdomar.
När ozonlagret tunnas ut, beror detta på att andra gaser bryter ner ozonet. De andra gaserna, så kallade freoner i detta fall, ökade tidigare i atmosfären till följd av mänskliga aktiviteter. Läs mer om det under rubriken ”människans påverkan”. Med andra ord så släpptes ozonnedbrytande gaser ut och riskerade att förstöra det naturliga skyddet av ozon.
Människans påverkan
På 1980-talet upptäcktes att mänskliga utsläpp av främst CFC (klor-flour-karboner) tunnade ut ozonskiktet. Kemiska föreningar som innehåller klor och flour kallas också för freoner. Dessa ämnen var då vanliga i kyl- och frysskåp samt som material för isolering. Även i skumplast och sprayburkar fanns det tidigare freoner. Till följd av dessa utsläpp, fastslogs det på 1990-talet att ozonlagret hade tunnats ut med cirka 3 %. Detta var en väldigt allvarlig konsekvens av mänskliga utsläpp.
Montrealprotokollet
Upptäckten av det uttunnade ozonlagret fick stor uppmärksamhet i media. Det följdes av ett internationellt engagemang för att avbryta och förbjuda användandet av ozonnedbrytande ämnen. På 1980-talet, närmare bestämt år 1987, resulterade det i ett internationellt avtal som kallas Montrealprotokollet. På engelska är detta känt som ”Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer”. Det kallas så då mötet som resulterade i överenskommelsen var i Montreal, Kanada. Dessutom eftersom det handlade om ämnena som bryter ner ozonet.
Avtalet säkerställde att man skulle arbeta för att fasa ut ozonhålskapande produkter i världen. Med andra ord arbetade man för att minska eller helt avsluta bruket av gaserna som tunnade ut ozonlagret. Till följd av detta blev freoner förbjudna. Enorma produktioner tvingades att tänka om och använda sig av andra ämnen istället.
Forskare menar att om det inte hade varit för Montrealprotokollet, så hade ozonlagret över exempelvis Europa idag brutits ner till hälften.
Ett framgångsrikt miljöarbete
Arbetet kring ozonlagrets förebyggande åtgärder är idag ett positivt exempel på ett lyckat globalt samarbete för miljön. Möjligen till följd av att ozonlagret var ett av 1990-talets mest uppmärksammade miljöhot i både media och bland forskare. Kofi Annan, FNs förre detta generalsekreterare, har kallat samarbetet för ”kanske det mest framgångsrika internationella avtalet hittills…”. Ett citat som är väldigt beskrivande för hur positivt arbetet med ozonlagret faktiskt har varit.
Vidare så menar svenska SMHI att ozonlagret kan vara helt återställt vid år 2060. Med andra ord så kan det skyddande ozonet då vara på samma nivå som innan industrialiseringen. Detta är självklart beroende av att Montrealprotokollet följs och respekteras.
Andra skadande gaser för ozonlagret
En annan gas som förstör ozonlagret är lustgas, eller dikväveoxid som den också kallas. Forskare från SLU menar att lustgas är ”en av ozonlagrets värsta fiender”. Man tror att lustgasen kan komma att ersätta freoner som århundradets ozonnedbrytande ämne. Lustgas släpps bland annat ut i samband med konstgödsel. Faktum är att över 60 % av utsläppen kommer från jordbruksmarken.
Utsläppen av lustgas har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Till skillnad från den globala utvecklingen där utsläppen har ökat med 30 % sedan dess. Problemet med lustgas är att över hälften av världens befolkning är beroende av mat från grödor som produceras med konstgödsel. Vidare har lustgasen inte reglerats av Montrealprotokollet. Därför varnar forskare för att lustgas kan komma att bryta ner ozonlagret likt freoner gjorde på 1980-talet.
En naturlig uttunning
Att ozonlagret tunnas ut eller förändras sker också naturligt. Exempelvis är det vanligt med ett tunnare skikt över Antarktis. Där är lagret av ozon som allra tunnast under våren. Det visar att ozonskiktet skiftar i relation till årstiderna. Vidare så påverkas alltså ozonlagret generellt sett av väder och klimat.
Till exempel så skedde en stor uttunning av ozonlagret över Arktis år 2020. Denna förändring skapades av en kraftig virvel. Med andra ord så berodde denna förändring på naturliga väderförändringar. Detta påverkade Sverige till den grad att SMHI varnade svenska skidåkare för den ökade UV-stålningen.
Risker med ozonlagret
För människan innebär ett tunt ozonlager, eller ett hål i det, hälsorisker som hudcancer, ögonskador eller en negativ påverkan på immunsystemet. Andra arter på jorden löper samma risker. Ett ökat insläpp av UV-stålning kan också ha en negativ påverkan på jordbruket och störa väsentliga ekosystem både på land och hav.
UV-strålning
UV-strålning står för ultraviolett strålning och är alltså skadlig för livet på jorden om det blir för exponerat för solens strålar. Lagret av ozon finns som nämnt till för att filtrera bort stora delar av den skadliga strålningen. Även vattenånga, syre och koldioxid absorberar strålningen och skyddar därmed jordytan.
Ultra violett strålning delas upp i tre grupper: UVA, UVB och UVC. Det är exempelvis UVA som gör att vi får mörkare hy på somrarna. För mycket UVA leder till att huden åldras i förtid och riskerar att leda till hudcancer. Vidare så leder för mycket UVB till att vi bränner oss om vi solar för mycket. Likt UVA så kan för mycket av denna strålning leda till hudcancer. Slutligen så når strålningarna från UVC inte till jordytan då all UVC-strålning absorberas av atmosfären.
UV-strålningen kan också nå livet på jorden igenom himlen och alltså inte bara genom solen. Med andra ord så kan UV-strålningen nå människor även om de sitter i skuggan. Runt hälften av UV-strålningen kommer från direkt solljus. Medans hälften kommer från en klarblå himmel. Strålningen kan också nå fram trots att det är molnigt.
UV-index
Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar generellt att begränsa tiden som man spenderar i solen. Framför allt när solen står som högst mellan 10 på morgonen och 16 på eftermiddagen. Man ska vara extra försiktig på dagarna då det så kallade UV-indexet är högt.
Ett UV-index är ett värde som mäter styrkan i den skadliga delen av UV-strålningen när den är som starkast. Detta index varierar med årstiderna, vädret och dygnets tider. I Sverige är UV-indexet generellt mellan 0-8. Medans det vid ekvatorn inte är ovanligt att det ligger på över 20. Läs mer om detta på strålsäkerhetsmyndigheten.
Ozonlagret idag
Under 2018 upptäckte amerikanska forskare förhöjda halter av CFC i atmosfären. Alltså förhöjda halter av freoner, gaser som förstör ozonskiktet. Det visade sig att dessa förbjudna ämnen användes i någon produktion någonstans på jorden. Trots överenskommelsen igenom Montrealprotokollet. Under 2019 kunde forskare peka ut att Kina stod för 40-60 procent av dessa olagliga utsläpp mellan 2014 och 2017. Vissa forskare menar att dessa utsläpp har riskerat att fördröja ozonlagrets återhämtning med minst ett decennium.
Mätstationer
Ozonskiktet mäts på olika så kallade mätstationer. Dessa kallas för ”ozonspektrofotometrar”. I Sverige finns två av dessa mätstationer som sköts av SMHI.
Källor: Naturvårdsverket, Uppsala Universitet, SMHI