Ett av de mest koldioxidintensiva livsmedlen är köttet. I Sverige brukar vi mena rött kött när vi talar om kött, det vill säga gris, nöt, lamm eller vilt. Att äta ett kilo nötkött motsvarar ungefär 25 kg koldioxidekvivalenter, alltså som att köra en vanlig bil 12-15 mil.

Ibland talas det förutom om rött kött också om det vita köttet (kyckling), blå köttet (fisk och skaldjur) och gröna köttet (vegetariska alternativ, gjorda på till exempel soja eller bönor) som nödvändiga och mer hållbara alternativ till det röda köttet.

Att äta kött med märkningar som KRAV är klimatsmart eftersom flera av dem innehåller klimatregler, till exempel krav på förnybar el. Om hänsyn bara tas till koldioxidekvivalenter så är det inte alltid ekologiska produkter är bättre, men det finns andra fördelar som att biologiska mångfalden ökar. Ett huvudskäl till att välja eko är också att sådant jordbruk inte involverar konstgödsel som kräver mycket energi att tillverka.

En stor anledning till att köttproduktion leder till så höga utsläpp är att det vid djurhållning förutom koldioxid finns andra växthusgaser som släpps ut i mindre volym men är mer potenta, det vill säga lika stor mängd utsläpp skadar klimatet betydligt mer. Exempel på detta är metangas, CH4, som har 25 gånger så stor påverkan per enhet som CO2. Det ska i sammanhanget nämnas att metangas stannar kvar en kortare tid i atmosfären. Även lustgas, N2O, är en extremt kraftig växthusgas med en faktor på 298 jämfört med koldioxid, men som lyckligtvis inte släpps ut i så stora mängder.

Det är svårt att beräkna antal människor som valt att inte äta kött och bli vegetarianer i Sverige, olika undersökningar gjorda på olika sätt visar på siffror mellan 0,5 till 10%, men undersökningar omkring 4-8% är vanliga. På senare år med ökande kunskaper har ett allt vanligare skäl varit att dra ner på eller helt utesluta köttkonsumtion av klimatskäl.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu