För att kunna nå de mål som satts upp för begränsning av framtida utsläpp av växthusgaser sätts det upp olika typer av koldioxidbudgetar, alltså de utsläpp som vi kan släppa ut över en viss period och samtidigt inte gå över vissa nivåer av till exempel koldioxidpartiklar i atmosfären.

Precis som nationer, företag och privatpersoner kan ha varsin budget så skapas också koldioxidbudgetar på olika nivåer.

Högsta nivån där klimatbudgetar skapas är FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC, som har uppskattat att vi högst kan släppa ut 500 miljarder ton koldioxid innan århundradets slut för att kunna nå tvågradersmålet.

Om det fördelas jämnt per person bland jordens invånare beräknades Sveriges andel vara 500 miljoner ton fram till år 2100. Mellan år 2012 och 2016 använde Sverige sig av 220 av dessa 500 miljoner ton, vilket alltså gör att bara 280 miljoner återstår för kommande 83 år. Det ger en budget på 3,4 miljoner ton per år, en budget som vi överskred i slutet av januari år 2017. Dessa uträkningar är dock baserade på jämna utsläpp över kommande århundrade, snarare än de minusutsläpp som förväntas behövas eftersom vår konsumtion idag ligger på en så pass hög nivå.

Utsläppen per person i Sverige ser väldigt olika ut beroende på vad som räknas med och inte, vilket ofta skapar en debatt för att ha en giltig och allmängällande definition. Detta gör att genomsnittssiffror kan variera från 1,5 ton per person och år upp till 11 ton. Skillnader uppstår beroende på om svensk konsumtion utomlands, i de produkter vi importerar och när vi är på semester, kolsänkor i form av Sveriges stora skogsindustri och svensk export ska räknas med eller inte. För olika människor kommer olika delar av livsstilen vara den som bidrar till mest utsläpp av CO2. För många är det bilägande, boendet, andra resor och maten som representerar de största bitarna som använder upp koldioxidbudgeten.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu