Brunkol, som också kallas för lignit, är en typ av kol som används främst som bränsle för produktion av elektricitet.

Likt andra fossila bränslen består brunkol av omvandlade växtdelar. Fossila bränslen har fått sitt namn då de består av växter och djur som blivit liggande på bottnen av hav och sjöar. Genom miljontals år av tryck och höga temperaturer har resterna komprimerats till kol, olja och naturgas. Även idag fortsätter det att bildas kol, men eftersom det tar väldigt lång tid för att bildas så konsumerar vi dem i en takt som gör att de snart kommer ta slut, och bidrar starkt till växthuseffekten på vägen.

Kol delas in i olika rank beroende på hur långt förmultningsprocessen har gått: mellan 65-84% kolhalt räknas det som brunkol eller torv medan det mellan 84-91% räknas som stenkol. En konkret skillnad på brunkol och stenkol är att brunkol antänds lättare eftersom kolhalten är lägre medan väte- och syrehalterna är högre.

Brunkol produceras överlägset mest i Tyskland och Kina, men också i länder som Ryssland, USA och Australien. För att jordens medeltemperatur ska klara sig under tvågradersmålet behöver majoriteten av världens kända kolreserver stanna i marken.

I Sverige har brunkol varit uppmärksammat då det statliga bolaget Vattenfall 2016 sålde av sin brunkolsverksamhet i Tyskland, Danmark och Nederländerna trots att Miljöpartiet, som hade gått till val på att kolet skulle stanna i marken, då satt i regeringsställning. Motivationen till att låta kolet stanna i marken skulle vara dess höga påverkan på växthuseffekten och den negativa inverkan på landskapet som kolgruvorna har.

Likt som med andra fossila bränslen är miljöpåverkan i samband med förbränning av brunkol problematiskt då det förutom koldioxid också frigörs svaveldioxid och kväveoxider, dessutom frigörs också tungmetaller som kvicksilver och kadium.

   

Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter
 

Börja testet nu