Plast och koldioxidutsläpp – plast är ett material som finns överallt i våra samhällen. Faktum är att det används inom nästan alla tillverkningsområden. Exempelvis till plastpåsar, flaskor och textiler. Också till tangentbord, datorskärmar och bilinteriörer. Dock är materialet till största delen gjort av fossila bränslen som olja och naturgas. Detta, tillsammans med att skräp i form av plast är en enorm orsak till förorening av mark och hav, har gjort materialet till ett omdiskuterat ämne.
Plast har sedan 1950-talet producerats i enorma och ökande mängder. Sedan dess har det producerats över 8,5 miljarder ton plast. Av detta har enbart 9 % återvunnits. Till följd av detta har 12 % eldats upp (och släppt ut giftiga kemikalier) och hela 79 % deponerats eller hamnat ute i naturen.
Vidare hamnar enligt Naturskyddsföreningen hela 8 till 13 miljoner ton plast i naturen årligen. Utsläpp i naturen är ett stort problem då den inte kan bryta ner plasten eller de farliga kemikalier som kommer med den. Istället smular naturen ner plasten till mikroplast, som idag finns nästan överallt och skadar människa, djur och natur. Vidare finns det ett enormt problem med plast i världshaven. Vissa tror att det rör sig om hela 5 biljoner partiklar av plast – främst från förpackningar och kläder.
Plast och koldioxidutsläpp
I samband med produktionen av plast räknar vissa i snitt med ett utsläpp på 2 till 3 kg växthusgaser per kg material. Det vill säga att en produktion av 1 kg plast kan släppa ut mer än det dubbla i växthusgaser. Andra siffror visar på ett genomsnitt av 0, 8 kg och kan bland annat bero på producentens effektivitet. Utsläppen räknas ut med ett mått som kallas koldioxidekvivalenter. Det är ett sätt att mäta utsläpp av flera växthusgaser samtidigt i en gemensam enhet. Den kemiska beteckningen för detta är CO2e.
2 till 3 kilo per kilo material kan ses som ett genomsnitt av utsläppen. Olika typer av plast släpper ut olika mängder av växthusgaser genom produktionen. Med tiden effektiviseras också flera produktioner för att anpassas till nutidens klimatbekämpningar. Dock kan exempelvis polyamid (PA) har utsläpp som rör sig upp mot hela 9 kg. Bland annat till följd av detta är plastens utsläpp en enorm orsak till växthuseffekten.
Olika typer av plast
Först och främst delas plast in i två huvudgrupper: termoplast och härdplast. Termoplast är en mjuk plast som kan omformas vid uppvärmning. Medans härdplast är en härdad plast, vilket betyder att den inte kan smältas ner utan att förstöras. Med andra ord kan man smälta ner och forma om termoplast men inte härdplast.
Efter att delas upp i huvudgrupper så finns det många olika typer av plasttyper. Några vanliga plaster är till exempel polyeten (PE), polypropen (PP) och polystyren (PS/EPS). Ordet poly betyder ”fler” och innebär att plasten är gjort av flera tillsatser.
Plast som förpackningsmaterial
Det finns flera aspekter som avgör om ett förpackningsmaterial är klimatsmart. Framförallt måste förpackningen tjäna sitt syfte väl – att skydda innehållet. Annars riskeras det att bli ett större svinn, framförallt när det kommer till livsmedel. Det ska även vara enkelt att transportera, och då spelar det både roll om materialet är skrymmande samt dess vikt, beroende på vilket transportsätt som används. Sedan spelar också volymen en viktig roll, om det behövs väldigt lite av ett energikrävande förpackningsmaterial i stället för mycket av ett som är mer effektivt så kan det vara klokt att välja det förstnämnda. En annan aspekt är graden av återvinning för typen av material.
När det kommer till val av förpackning till drycker finns det både för- och nackdelar för plast. Energimässigt är det bättre med plast både för produktion och transport. Detta då produktionen är energieffektiv. Det största problemet med plastförpackningar är dock att de kan föra över kemikalier till livsmedel. Vidare att förpackningsmaterialet bidrar till ett jätte stort och globalt problem i samband med föroreningen.
Plast och återvinning
I Sverige så visar siffror från 2017 att det samlades in cirka 6,46 plastförpackningar per svensk, vilket är ungefär en tredjedel av de förpackningar som vi använder. Detta är en relativt låg siffra eftersom vi har kapaciteten att göra bättre. För PET-flaskor så återvinns till exempel 85 %, vilket bidrar till att cirka 75 % av detta kan bli till nya flaskor.
Alternativa plast
Som alternativ till oljebaserade plaster finns det också förnybara plaster, också kallat bioplast, som PLA av majsstärkelse, modifierad stärkelseplast från majsstärkelse eller Grön PE från majsbaserad etanol. PLA är biologiskt nedbrytbar och kan alltså komposteras. Tillverkningen av dessa plaster är dock inte mer energieffektiv än för petrokemiska plaster, omkring 2-3 kg CO2-ekvivalenter per kg material.
Minska på plastbruket
För att minska på plastmissbruket som privatperson finns det flera saker att göra. När man kan, är det bra att undvika materialet plast som är gjort på olja eller naturgas. Det är viktigt att undvika engångsplast, en av de allra värsta sorterna. När det gäller kläder kan man köpa mer hållbara kläder eller välja att köpa kläder i andra hand. Detta kan innebära att välja tyger som är gjorda av naturmaterial istället för av syntet (plast). Det är också ytterst viktigt att återanvända produkter och återvinna plasten.
Andra saker som man kan göra är att engagera sig i att plocka plast vid strandkanterna eller i skogarna. Helt enkelt plocka skräp i naturen. Detta är ett enkelt sätt att göra någonting bra för planeten. Ta exempelvis med dig en påse när du är ute och går, för att plocka skräp längst vägen om det finns något.
Exempel på källor: Woodly, Norden, Naturskyddsföreningen