Lustgas tillhör kategorin växthusgaser som är både naturliga och artificiella gaser som bidrar till jordens växthuseffekt. Utsläpp av lustgas sker främst från jordbruket, men förekommer också från sjukvård och industri. Därför pratar man om lustgasens effekter på jordens uppvärmning. Exempelvis så har 1 kg lustgas lika stor effekt på växthuseffekten som runt 300 kg koldioxid.
Växthusgaser
Växthusgaser är alltså de gaser som är med och skapar växthuseffekten, vilket leder till en ökning av medeltemperaturen på jorden. Uppvärmningen sker eftersom gaserna släpper igenom solens inkommande kortvågiga strålning men delvis absorberar den långvågiga värmestrålning som är på väg tillbaka ut från jordens atmosfär. Koldioxid, CO2, är den växthusgas vi talar mest om.
Det finns en gemensam måttstock som används för att kunna jämföra utsläpp från olika typer av växthusgaser. Denna faktor kallas för Global Warming Potential – GWP. Eftersom flera olika gaser bidrar till samma effekt är det viktigt att alla räknas med när kalkyleringar görs för att se hur skadligt för klimatet en viss aktivitet är.
Vad är lustgas?
Lustgas är en färglös växthusgas som bland annat används till bedövning vid förlossningar och tandvård, för att öka livslängden på livsmedel eller för att förbättra förbränningseffekten i motorer. Lustgas har den kemiska beteckningen N₂O och är en extremt kraftig växthusgas. Den har en GWP-faktor på 298 jämfört med koldioxid, lyckligtvis är utsläppen av lustgas betydligt mindre än koldioxidutsläppen.
Framför allt så frigörs lustgas från kvävegödslad åkermark. Därför är det viktigt att minimera tillförseln av kväve till en gräns där växterna har möjlighet att ta upp det. Det släpps också ut lustgas vid tillverkningen av mineralgödsel, något ny teknik kan hjälpa till att minska på. I Sverige är det vanligast med utsläpp i samband med stallgödsel och jordbruksmark. Vidare släpps gasen också ut från sumpmarker (som ökar vid övergödning) och skogsjordar.
Lustgas ligger kvar i atmosfären i cirka 120 år. Denna långa livslängd gör att gasen kan stiga till stratosfären där den bryts ner till kväveoxider. Dessa kväveoxider bidrar till en nedbrytning av ozonlagret. En ökad mängd lustgas är därför skadlig av flera anledningar en igenom växthuseffekten, då flera kedjereaktioner kan sättas igång. Trots detta är lustgas inte reglerat inom Montrealprotokollet. Något som gör att gasen står för en allt större del av människans påverkan på ozonlagret.
I Sverige har de totala utsläppen av gasen minskat med ungefär 14 % sedan 1990. Denna minskning beror dels på minskad djurhållning (mjölkkor och grisar). Det är dock värt att notera att en del mineralgödsel och foder importeras till Sverige, importer vars utsläpp inte räknas in i landets siffror.