Site icon Climate Hero

Brunkol

Brunkol, som också kallas för lignit, är en typ av kol som används som bränsle för produktion av elektricitet. Även för värme är brunkol en betydande energikälla. Kol står för över en tredjedel av världens elproduktion. Ämnet är också den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid.

Fossila bränslen

Brunkol är ett fossilt bränsle, vilket i princip innebär att det består av dött organiskt material som har omvandlats under miljontals år. Andra exempel är naturgas och olja. Dessa är idag de dominerande energikällorna i våra samhällen. Fossila bränslen kommer ifrån organiskt material som har samlats på havs- eller sjöbottnar.

Igenom en process som tar en otroligt lång tid, med påverkan av tryck och höga temperaturer, så komprimeras organiska rester till fossila bränslen. Även idag fortsätter det att bildas kol. Dock är denna processen väldigt lång. Eftersom människan konsumerar fossila bränslen i en otroligt hög fart så riskerar de att ta slut i en närliggande framtid. Med andra ord så används fossila bränslen utanför kolets naturliga kretslopp, det bildas inte i samma takt som det utvinns.

Dessutom innebär användningen av de fossila resterna enorma utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Faktum är att förbränningen av kol är den största orsaken till koldioxidutsläpp på jorden idag. Vidare finns det många andra problem med fossila bränslen. Exempelvis så släpper förbränningen av dom ut tunga metaller.

Själva kolet har främst sitt ursprung från landlevande växer. Medans naturgas och olja sägs härstamma från både växer och djur.

Brunkol eller stenkol?

Kol delas in i olika rank beroende på hur långt förmultningsprocessen har gått. Alltså finns det olika kategorier som visar hur hög halt kol bränslet har. Vilket också har att göra med kolets ålder. Normalt sätt så kan ett ämne betecknas som kol om det består till över 50 % av grundämnet. Ingen av kategorierna består till 100 % av grundämnet, vilket skapar lite förvirring till följd av olika begrepp på svenska.

Ett ämne som har mellan 65-84 % kolhalt kallas för brunkol. Denna typ är en yngre fyndighet. Ytterligare begrepp för kol är det så kallade stenkolet. Det krävs mellan 84-91 % kolhalt för denna bemärkningen. Stenkol är alltså de äldsta lagren av kol. En mer konkret skillnad mellan brunkol och stenkol är att brunkol antänds lättare. Med andra ord har ämnet lättare för att brinna. Ett skäl till detta är den lägre kolhalten i kombination med högre väte- och syrehalter.

Andra benämningar i relation till kol är bland annat antracit, ett väldigt hårt fossilt kol. Dessutom finns övrigt kol som inte räknas som fossila kol. Exempelvis koks, framställt igenom upphettning av kol, och träkol, framställt igenom upphettning av trä. Ett annat relevant ämne är torv, som är fastställt som ett fossilt bränsle av Naturvårdsverket. Torv har höga halter av kol men bildas till skillnad från de övriga av vitmossor. Vidare är runt en fjärdedel av den svenska marken täkt av ett tunt lager torv. Utvinning av torv bidrar också till ökade utsläpp av växthusgaser.

Produktion av brunkol

Brunkol produceras överlägset mest i Tyskland och Kina. Exempelvis Kina förbränner mer kol än hela världen tillsammans. Däremot är det USA och Ryssland som har de största kända reserverna av kol. Andra länder som producerar mycket av bränslet är Australien. De största producenterna får mycket kritik för sin ohållbara produktion på de globala klimatmötena.

Idag räknas det med att kolreserverna kan räcka i 164 år. Dock hade denna utvinning inneburit ett varmare klimat och ett misshandlat landskap. Konsekvensen av ett varmare klimat riskerar bland annat att utplåna tusentals av jordens arter.

Användning

Som tidigare nämnt så används kol framförallt som bränsle för elproduktion och uppvärmning. Cirka 55 % av all upptagen kol används för el. Kolet förbränns i så kallade kolkraftverk.

Kol kan också förgasas och förvätskas. Exempelvis har det tidigare används som bränsle för fordon. Något som släpper ut mer avgaser än olja. Kol används även inom industriella processer. Till exempel vid framställningen av järn.

Utvinning

Utvinningen av kol beror på vilken typ av kol som ska produceras. Bland annat är det vanligt med underjordiska gruvor. Andra exempel är att spränga kolhaltiga berg eller bryta kol från dagbrott. Dessa metoder kritiseras starkt för att förstöra landskap och naturliga ekosystem.

Brunkol bryts mestadels i dagbrott. Dessa operationer lämnar stora hål i landskapet. Dagbrotten förstör naturen och skapar relativt döda områden. Som tidigare nämnt så brinner brunkol väldigt lätt. Bland annat i Kina, vars produktion av kol täcker största delen av landets elbehov, bidrar utsläppen från brinnande kol till sjukdomar och död.

Stenkolen är, som nämnt ovan, av ett äldre slag. Till exempel så orsakar dess förbränning utsläpp av farliga ämnen.

Miljöproblemen med kol

För att jordens medeltemperatur ska klara sig under tvågradersmålet behöver majoriteten av världens kända kolreserver stanna i marken. Förbränningen bidrar som nämnt till klimatförändringarna. Till följd av de ämnen som släpps ut vid behandlingen. Förutom stora utsläpp av koldioxid, så frigörs också svaveldioxid och kväveoxider. Dessa bidrar direkt till ett varmare klimat. Exempelvis svaveldioxid är också känt för att orsaka försurning av miljön.

Vidare frigörs tungmetaller som kvicksilver och kadmium. Dessa metaller är direkt giftiga för människor, djur och natur. Det vill säga att de kan orsaka sjukdomar och skador.

Sverige och kol

Sverige har begränsade kolreserver. Bland annat därför satsades det på vattenkraft istället för kol. Dock så innebär vissa kalla vintrar att vi importerar kol för att använda det i kraftverk. Den största användningen av kol inom Sverige sker i samband med stålindustrin. Kort sagt så används kol vid omvandlingen av järnmalm till stålprodukter.

I Sverige har brunkol varit uppmärksammat då det statliga bolaget Vattenfall 2016 sålde av sin brunkolsverksamhet i Tyskland, Danmark och Nederländerna. Ämnet fick mycket uppmärksamhet då det svenska Miljöpartiet satt i regeringen. Partiet hade tidigare gått till val på att kolet skulle stanna i marken. Framför allt hade de uppmärksammat kolets höga påverkan på växthuseffekten och landskapet. Försäljningen av verksamheterna har inneburit att kolbrytningen fortsätter. Dock utan att Vattenfall kan stå till svars för utsläppen.


Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter!

BÖRJA TESTET NU

Exit mobile version