Site icon Climate Hero

Århuskonventionen

Århuskonventionen är viktig för arbetet för miljön. Detta då den ger allmänheten och miljöorganisationer rätten att delta i beslut som gäller just miljöfrågor. Konventionen knyter alltså samman miljö och mänskliga rättigheter. Den är en överenskommelse (konvention) skapad av FN år 1998. Vidare bygger den på att skydda miljön på ett bättre sätt igenom större allmän medvetenhet och deltagande i miljöfrågor.

3 områden i Århuskonventionen

Århuskonventionen bidrar till en hållbar utveckling igenom att skydda  nuvarande och framtida generationers rätt att leva i en frisk miljö. Detta görs igenom att arbeta med tre huvudområden:
Det första området försäkrar allmänheten om rätten att få se den miljöinformation som finns hos offentliga myndigheter. Område två belyser vikten av allmänhetens deltagande i beslutsfattande som påverkar miljön. Den tredje delen ser till att öka möjligheten till rättsliga prövningar för miljöfrågor. Det sistnämnda gör konventionen till ett hjälpmedel för civila för att driva viktiga miljöfrågor i en rättssal. Något som exempelvis skulle kunna handla om en privatpersons rättigheter till en hälsosam miljö som kränks av giftiga avfall.

Med andra ord säkerställs tillgång till miljöinformation, allmänhetens deltagande i beslutande processer gällande miljön och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Varför finns konventionen?

Århuskonventionen finns i grunden till för att skapa en bättre relation mellan medborgare och regeringar. Därav är transparensen och deltagandet så viktigt. Sverige undertecknade konventionen i juni 1998 och ratificerade den 2005, vilket betyder att den blev bindande igenom lag år 2005. Även EU har gjort Århuskonventionen legalt bindande.

Århuskonventionen i Sverige

I Sverige är Naturvårdsverket Århuskonventionens så kallade clearinghouse. Det betyder ungefär att Naturvårdsverket är mellanhanden mellan konventionen och folket. Bland annat är det Naturvårdsverkets uppgift att sprida information om civilbefolkningens rättigheter igenom Århuskonventionen. Exempelvis ska nyheter kring rättsfall där konventionen använts som hjälpmedel spridas till allmänheten.

Övrig fakta

Det så kallade PRTR-protokollet tillhör Århuskonventionen. Protokollet står för ”Protocol on Pollutant Release and Transfer Register”, PRTR.  Ett annat vanligt namn för PRTR är Kievprotokollet. Detta protokoll registrerar nationella utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark.

Det ovanstående registret har skapats för att allmänheten ska ha tillgång till information om exempelvis industriers utsläpp. Något som förhoppningsvis leder till ett förebyggande arbete och en minskad förorening av miljön. Det svenska registret finns tillgängligt på Naturvårdsverkets hemsida under rubriken ”utsläpp i siffror”. På samma hemsida kan man också läsa mer om vad länderna, som har skrivit under konventionen, gör i praktiken. Till exempel så träffas de vart fjärde år för att uppdatera beslut kring överenskommelsen.

Källa: Naturvårdsverket


Har du koll på din klimatpåverkan?

Med ClimateHero klimatkalkylator kan du beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter!

BÖRJA TESTET NU

Exit mobile version